Förbättrad framkomlighet i en växande stad

Med målsättningen att ha ett välfungerande transportsystem, med minimal klimatpåverkan, har en satsning på ökad framkomlighet för gång-, cykel- och busstrafik säkerställts genom beslutet att investera en miljard kronor under perioden 2019–2022. Under året har bland annat nya cykelbanor längs Torsgatan och breddning av cykelbanan på Sockenvägen färdigställts, samtidigt som flera liknande projekt är under genomförande eller i utrednings- och planeringsskede. Genom dessa investeringar i utbyggnad och förstärkning av viktiga cykelstråk och genom reinvesteringar i cykelinfrastrukturen skapas ett väl fungerade cykelvägnät med god framkomlighet och hög trafiksäkerhet. Arbetet med att öka medelhastigheten, regulariteten och attraktiviteten för stombussarna har fortsatt. På Hornsgatan har ett försök med kollektivtrafikfält inletts för att höja medelhastigheten på busslinje 4.

Ett flertal indikatorer, som är kopplade till framkomlighet, har under årets utvecklats positivt. Utfallen kan i vissa fall ha påverkats i gynnsam riktning av effekterna av pandemin, eftersom transportsystemet i sin helhet har varit mindre belastat än normalt. Cyklandet har ökat med cirka 14 procent jämfört med 2019, medan kollektivtrafiken har minskat i omfattning med anledning av rekommendationerna att undvika trängsel. Biltrafiken minskade kraftigt under ett antal månader före sommaren, men har därefter ökat.

Staden utvecklas med utgångspunkt i översiktsplanen. Det sker genom att skapa täta, funktionsblandade stadsdelar som minskar resandebehovet. Utvecklingen sker med inriktningen att utnyttja befintlig infrastruktur bättre, främja hållbara och mindre ytkrävande transportslag och skapa förutsättningar för nödvändiga transporter i en allt tätare stadsmiljö. Den växande staden ställer krav på förbättrade kommunikationer och effektivare transporter. Förvaltning och utveckling av infrastruktur för kollektivtrafiken är ett regionalalt ansvar. Som ett resultat av statliga förhandlingar medfinansierar staden några större satsningar på spårbunden kollektivtrafik. Staden arbetar kontinuerligt med att bidra till att förverkliga de planer som beslutats, bland annat Tvärbanans utbyggnad till Kista och utbyggnaden av tunnelbanan till Nacka, Solna och Barkarby.

Trafiksäkerhet ger mervärde

I Stockholm utgör män 59 procent av de resande i biltrafiken och i cykeltrafiken, medan kvinnor utgör 58 procent i kollektivtrafiken. Trenden är att skillnaderna mellan hur män och kvinnor reser i Stockholm minskar. Resvanorna är inte statiska, utan förändras över tid, ofta med en tydlig koppling till förändrade värderingar och livsmönster i samhället i övrigt. De skillnader i resvanor som kan observeras mellan män och kvinnor har sällan uppkommit i transportsystemet, utan är snarare ett uttryck för de skillnader mellan könen som finns i det övriga samhället.

Studier visar att kvinnor i högre utsträckning än män anpassar sina resval utifrån upplevelser av otrygghet. Gång- och cykelstråk planeras och förvaltas därför så att den upplevda tryggheten ökar genom att gångtrafikanter och cyklister har en god sikt och att de syns från omkringliggande byggnader, till exempel genom god belysning och avsaknad av skymmande vegetation.

Under året har staden fortsatt att arbeta med trafiksäkerhetshöjande åtgärder i gaturummet. Särskild vikt läggs på miljöer med många oskyddade trafikanter och på gång- och cykelpassager. Särskilda åtgärder genomfördes vid sju skolor. Ett försök med diagonala övergångsställen med allgrönt för gående har påbörjats på två platser.

Tillgängligheten till stadens offentliga rum har ökat genom att vinterväghållningen på stadens trottoarer har utvecklats, bland annat genom utökad sopsaltning och förbättrad uppföljning för att säkerställa att trottoarer snöröjs i enlighet med avtalen.

Satsningarna på att stärka tryggheten, tillgängligheten och gångvänligheten gynnar alla grupper i samhället, oavsett kön, nationalitet eller ålder, samt stärker deras fri- och rättigheter att kunna röra sig tryggt och fritt i staden.

Satsningarna på att stärka tryggheten, tillgängligheten och gångvänligheten gynnar alla grupper i samhället.

På väg mot en fossilfri stad 2040

De klimatpåverkande utsläppen från vägtrafiken ska minska. En klimathandlingsplan har beslutats, som bland annat redovisar tydliga beting och konkreta åtgärder för hur stora minskningar av koldioxidutsläpp som staden ska åstadkomma fram till år 2023. Transportsektorn står för en stor andel av handlingsplanens målsättning. Målet ska nås genom bland annat ökad elektrifiering av fordonsflottan. Under året har staden, i samverkan med näringslivet, byggt ut infrastrukturen för elbilsladdning. En karta med över 10 000 lämpliga platser för gatuladdning har tagits fram och lanserats.

Staden deltar i flera EU-projekt som syftar till att skynda på utvecklingen att ställa om till förnybara bränslen och alternativa transportsätt. Exempelvis har projektet med tysta nattleveranser med eldrivna fordon i urban miljö för bättre framkomlighet och minskade utsläpp vidareutvecklats med inriktning på tunga fordon.

Under året har den nya container- och ro/ro-hamnen Stockholm Norvik (utanför Nynäshamn) tagits i drift, vilket innebär ökade möjligheter att flytta godstransporter från lastbil till sjöfart i syfte att minska de klimatpåverkande utsläppen. Ett samarbete med näringslivet har inletts i syfte att utveckla inlandssjöfarten mellan Stockholm Norvik Hamn och de strategiskt placerade Mälar-hamnarna i Västerås och Köping.

Indikatorer

Andel lediga avgiftsbelagda parkeringsplatser i innerstaden, dagtid

Årsmål: 13 %
Utfall totalt: 12 %
Mål­­upp­­fyllelse: Delvis
Kommentar: Andelen p-platser som nyttjas av fordon med dispens för boendeparkering har ökat från 36 procent (2015) till 48 procent i år. Antalet p-platser på gatumark i innerstaden minskar med något hundratal per år.

Antal publika laddplatser

Årsmål: 1 900 st
Utfall totalt: 1 625 st
Mål­­upp­­fyllelse: Delvis
Kommentar: Årsmålet nåddes inte på grund av att antalet laddplatser på gatumark inte ökade tillräckligt. Etableringstakten hos befintliga aktörer avtog, samtidigt som nya intressenter visade försiktighet.

Genomsnittlig hastighet för stombusstrafiken i innerstaden

Årsmål: 18 km/h
Utfall totalt: 18 km/h
Mål­­upp­­fyllelse: Helt
Kommentar: –

Genomsnittlig hastighet för stombusstrafiken i ytterstaden

Årsmål: 28 km/h
Utfall totalt: 29 km/h
Mål­­upp­­fyllelse: Helt
Kommentar: –

Växthusgasutsläpp i transportsektorn per invånare (ton CO²e per invånare)

Årsmål: 1,03 ton/inv
Utfall totalt: 0,96 ton/inv
Mål­­upp­­fyllelse: Helt
Kommentar: Mål och utfall avser 2019.

Stockholm är en modern kulturevenemangsstad med en stark besöksnäring