Årsbokslut

Driftredovisning

I avsnittet redovisas hur utfallet för driftverksamheten förhåller sig till den budget som fastställts för den löpande verksamheten. Driftredovisningen innehåller interna poster och är en totalsummering av kostnader och intäkter i jämförelse mot slutlig budget, vilket redovisas i tabellen driftredovisning. Slutlig budget och budgetjusteringar som beviljats under året redovisas i tabeller uppdelade efter facknämnder, stadsdelsnämnder och verksamhetsområden.

Driftredovisning (pdf, 204 kB, nytt fönster)

Totalt justerades nämndernas nettokostnader med 585 mnkr under 2020. Utöver detta hade stadens nämnder omslutningsförändringar på cirka 6,6 mdkr. I kommunfullmäktiges budget redovisas normalt endast kostnader och intäkter för nämndernas egen verksamhet. Omslutningsförändringar till följd av köp och försäljning av tjänster mellan nämnder och externa parter är därmed inte redovisade. Nämnderna ska därför redovisa beräknade omslutningsförändringar under året i verksamhetsplan och tertialrapporter.

För beslut gällande Avstämningsärendet 2020 som togs i kommunstyrelsen den 19 februari är det kapitalkostnader för två av de större investerande nämnderna, exploateringsnämnden och trafiknämnden, som utgör de största enskilda posterna. Stadsdelsnämnderna har fått medel för bland annat, aktivitetscenter, introduktionsförskola, klimatsamordnare, platssamverkan och naturreservat. Detta påverkar också tabellen för verksamhetsområde eftersom stadsdelsnämndernas budgetar fördelas utifrån verksamhetsområden.

För budgetjusteringarna i tertialrapport 2 som beslutades i kommunstyrelsen den 28 oktober utgör den största posten prestationsförändringar på arbetsmarknadsnämnden som fått sin budget justerad för ökade köp av utbildningsplatser. Stadsdelsnämndernas budgetar har justerats för prestationsförändringar inom stöd och service till funktionsnedsatta, hög hyra i förskolan samt förstärkta placeringskostnader för unga i utsatta eller särskilt utsatta områden.

I kommunstyrelsens ekonomiutskott den 16 december togs beslut om prestationsförändringar inom skola och förskola vilket påverkade utbildningsnämndens samt stadsdelsnämndernas budgetar.

Större avvikelser mot budget utgörs främst av reavinster och intäkter från försäljning av exploateringsfastigheter, poster som inte budgeteras på grund av sin osäkra natur. I årsbokslutet uppgår dessa poster till 2 630 mnkr, en positiv budgetavvikelse. Försäljningar har skett främst i Hagastaden (kv Forskaren), Södermalm (kv Persikan), Liljeholmen (kv Packrummet). Övriga försäljningar omfattar bland annat Åva Gård samt försäljning av tomträttsmark små- och flerbostadshus. Betydligt ökad försäljning av exploateringsfastigheter i jämförelse med föregående år är delvis beroende på en positiv utveckling på bostadsmarknaden.

Enligt beslut av fullmäktige får överskott gjorda räkenskapsåren 2014, 2017 och 2019 disponeras ur eget kapital. Det avser genomgripande framåtsyftande projekt, som beräknas ha ett bestående värde för staden. Posterna är att betrakta som framåtsyftande och av långsiktig varaktighet men går inte att klassificera som investeringar. Dessa kostnader är inte budgeterade och ger därför en negativ budgetavvikelse mot resultatbudgeten. År 2020 har disponerats 421 mnkr. Införande av byte av leverantörer avseende gemensam IT-plattform, GSIT2.0, och modernisering av sociala system är de största projekten under året.

Skatteintäkter, utjämning och generella statsbidrag har givit ett överskott på 942 mnkr mot budget. Det är regleringsposten som blivit högre än budgeterat, som en följd av ökade generella statsbidrag under 2020 som en följd av den pågående pandemin.

Personalkostnaderna för staden har ökat med 0,8 procent i förhållande till föregående år, en mindre ökning än 2019 (3,7 procent). Antal helårsarbetare har ökat med 406 mot 562 år 2019. Arbetsgivaravgifter för stadens personal visar ett överskott med 84 mnkr mot budget. Arbetsgivaravgifterna har varit oförändrade under året.

Årets skatteintäkter uppgår till 50 098 mnkr (49 185 mnkr) vilket är en ökning med 1,9 procent.

Indexreglering av avsättningar avseende medfinansiering för bussterminal vid Slussen och Sverigeförhandlingen var inte budgeterade och ger en budgetavvikelse på -17,3 mnkr.

Nämnderna

Avvikelser mot budget

Kommunstyrelsen och kulturnämnden visar en negativ avvikelse mot budget medan övriga nämnder visar överskott.

Av facknämnderna visar utbildningsnämnden och arbetsmarknadsnämnden störst överskott. Utbildningsnämndens överskott om 223 mnkr beror bland annat på statlig ersättning för sjuklönekostnader. Arbetsmarknadsnämndens överskott om 75 mnkr beror på statsbidrag från migrationsverket och skolverket.

Kommunstyrelsens underskott beror på ökade kostnader för inköp av skyddsutrustning till följd av pandemin men också minskade intäkter för visnings- och evenemangsverksamheten i Stadshuset. Kulturnämndens underskott är en effekt av pandemin där verksamheter varit stängda eller fått anpassa sin verksamhet under stora delar av året vilket påverkat nämndens intäkter.

Av stadsdelsnämnderna visar Södermalms stadsdelsnämnd störst överskott på 80 mnkr, Bromma stadsdelsnämnd med 50 mnkr och Östermalms stadsdelsnämnd med 48 mnkr. Överskottet återfinns, för alla dessa tre, i huvudsak inom verksamhetsområdet äldreomsorg, där kostnader för placeringar inom vård- och omsorgsboenden och antalet hemtjänsttimmar minskat.

Investeringsredovisning

Kommunala koncernens investeringar

Kommunkoncernens bruttoinvesteringar ligger på en fortsatt hög nivå och uppgår 2020 till 19 243 mnkr (20 104 mnkr). Investeringsvolymen för koncernen Stockholms Stadshus AB uppgår till 12 681 (12 858) mnkr. Investeringsvolymen är på en fortsatt hög nivå men har stabiliserats på en nivå mellan 12 och 13 mnkr under de senaste åren.

Bostadsbolagen svarar för nyproduktion av bostäder och genomför upprustningsinsatser i befintliga fastigheter. Bostadsbolagens investeringar i nyproduktion och upprustningsprojekt uppgår till knappt 5,5 mdkr, vilket motsvarar nästan hälften av bolagskoncernens sammanlagda investeringsvolym under året. Under året har bostadsbolagen påbörjat byggande av 1 361 nya bostäder, vilket är något lägre än år 2018 (1 269 bostäder).

SISAB:s investeringar uppgår till knappt 2 mdkr. De enskilt största investeringarna avser nyproduktion av skola i Midsommarkransen och Rödabergsskolan.

Stockholm Vatten och Avfalls investeringar uppgår till knappt 4 mdkr. Investeringarna är hänförliga till åtgärder i såväl befintligt nät som i exploateringsområden, samt projektet Stockholms framtida avloppsrening.

Diagrammet nedan ger en översikt över hur bruttoinvesteringarna för kommunkoncernen har fördelats under 2020. Investeringarna består främst av nyproduktion av bostäder samt förvärv av mark och fastigheter. Med pågående nyanläggningar menas investeringar i anläggningstillgångar av väsentligt värde som är under uppförande, men ännu inte färdigställda.

Den kommunala koncernens finansiella ställning

Den kommunala koncernen Stockholms stad hade på balansdagen en extern skuld om 63 392,9 mnkr (57 601,9) och en nettoskuld om 63 376,9 (57 585,0), vilket innebär en ökning under året om 5 791,0 mnkr respektive 5 791,9 mnkr. Ökningen beror på en hög investeringsnivå i den kommunala koncernen som delvis finansieras med lån.

Den kommunala koncernens investeringar påverkar stadens lånebehov enligt bilden nedan.

Investeringar i staden

Stadens investeringsutgifter 2020 uppgår till 7 343 mnkr (7 433 mnkr), vilket är en minskning med 1 procent i jämförelse med 2019. Investeringsinkomsterna för perioden uppgår till 63,4 mnkr (230 mnkr). Netto uppgår investeringsutgifterna till 7 279 mnkr. Ett antal stora investeringsprojekt pågår, varav de största under året har varit Slussen, Norra Djurgårdsstaden, Hagastaden och Årstafältet. Satsningar därutöver har gjorts bland annat utbyggnad av cykelinfrastruktur.

Cirka 2,3 mdkr av utgifterna avser investeringar i syfte att uppnå kommunfullmäktiges mål för bostadsbyggande, och cirka 2,1 mdkr har investerats i infrastruktur för att främja effektiva och hållbara transporter med god framkomlighet. Investering i kommersiella lokaler omfattar 0,6 mdkr, där de större projekten är Östermalmshallen och Tekniska nämndhuset. Investeringar inom kultur och idrottsområdet uppgår sammanlagt till 1,2 mdkr.

Av den totala investeringsvolymen avser cirka en tredjedel investeringar i infrastruktur. Stadens största infrastrukturprojekt är rivning och nyanläggning av Slussen. Ersättningsinvesteringar har fortsatt stor andel i den totala investeringsvolymen på grund av ombyggnation av Slussen. Av årets investeringar utgörs 25 procent av ersättningsinvesteringar.

I tabellerna nedan framgår vilka budgetjusteringar som beviljats under året fördelat per facknämnder och stadsdelsnämnder. Majoriteten av stadsdelsnämndernas investeringar ligger inom verksamhetsområdet stadsmiljö.

Budgetjusteringar facknämnder (pdf, 112 kB, nytt fönster)

Totalt beviljades budgetjusteringar inom investeringsverksamheten för 412,6 mnkr netto under 2020.

Beslut gällande trygghetsinvesteringar tas av kommunstyrelsens trygghetsutskott för samtliga ärenden utom då det gäller ombudgeteringar från föregående år där dessa tas i samband med stadens årsbokslut.

Ombudgeteringar beviljade i bokslutet för 2019 avsåg 22,5 mnkr klimatinvesteringar, 23,6 mnkr trygghetsinvesteringar och 17,4 mnkr övriga investeringar.

I samband med verksamhetsplanen för 2020 fördelades 195,3 mnkr. Av dessa avsåg 145,7 mnkr klimatinvesteringar fördelade till både fack- och stadsdelsnämnder. Övriga investeringar bestod av maskiner och inventarier på stadsdelsnämnderna samt underhållsåtgärder på fastighetsnämnden.

I tertialrapport 1 fördelades 56,3 mnkr och i tertialrapport 2 fördelades 38,6 mnkr. Medlen avsåg klimatinvesteringar och övriga investeringar som maskiner och inventarier. Medlen fördelades till både fack- och stadsdelsnämnder.

Investeringar nettoutgifter per nämnd (mnkr)

Nämnd	Budget 2020	Utfall 2020	Av­vikelse
Kommunstyrelsen	– 3	– 1	2
Revisorskollegiet	0	0	0
Servicenämnden	– 1	– 1	0
Valnämnden	0	0	0
Stadsdelsnämnderna	– 411	– 343	68
Arbetsmarknadsnämnden	– 4	– 1	3
Exploateringsnämnden	-3 364	-3 818	– 454
Fastighetsnämnden	-1 862	-1 813	49
Idrottsnämnden	– 54	– 51	3
Kulturnämnden: kultur­förvaltningen	– 38	– 25	13
Kulturnämnden: stadsarkivet	– 1	– 1	0
Kyrkogårdsnämnden	– 157	– 82	75
Miljö- och hälsoskydds­nämnden	– 1	– 1	0
Socialnämnden	– 8	– 7	1
Stadsbyggnadsnämnden	– 3	– 3	0
Trafiknämnden	-1 107	-1 028	79
Utbildningsnämnden	– 135	– 103	32
Äldrenämnden	– 4	– 2	2
Överförmyndarnämnden	0	0	0
Totalt	-7 153	-7 279	– 127

Den största budgetavvikelsen har exploateringsnämnden. Avvikelsen förklaras av en högre genomförandetakt än planerat för projekt i genomförandefas. Både utgifterna och inkomsterna överstiger budget. Avvikelsen hänför sig främst till Slakthusområdet, Slussen och Norra Djurgårdsstaden.

Fastighetsnämndens avvikelse beror främst på att utgifterna i projekt Kulturhuset och Tekniska nämndhuset minskat, samtidigt som uppkomna investeringsinkomster på nämnden bidrar till avvikelsen. Kyrkogårdsnämndens och trafiknämndens budgetavvikelser förklaras av förskjutningar och senareläggningar av projekt.

Investeringsutgifternas avvikelse jämfört med budget beror i många fall på tidsförskjutning av investeringsprojekt, vars genomförandetid sträcker sig över flera kalenderår. Projektens utfall kommer att kunna mätas först i samband med avslut och slutredovisning. Finansiellt innebär en viss förskjutning en lägre belastning innevarande år.

Medfinansiering

För att kunna genomföra angelägna satsningar på infrastruktur i Stockholmsregionen är staden medfinansiär i ett antal stora statliga och regionala projekt. Staden har under året sammantaget betalat ut 152,6 mnkr i medfinansiering till bussterminalen vid Slussen och kompensationsåtgärder i Nationalstadsparken. I beloppet ingår även tidigareläggning av utbetalningar för kollektivtrafikobjekten i Sverigeförhandlingen; Tunnelbanan Älvsjö-Fridhemsplan, Roslagsbanan till City och Spårväg syd.

För att kunna genomföra angelägna satsningar på infrastruktur i Stockholmsregionen är staden medfinansiär i ett antal stora statliga och regionala projekt.

Region Stockholm har aviserat fördyringar i projektet för utbyggd tunnelbana i enlighet med Stockholmsöverenskommelsen. Regeringen har därför i november 2020 utsett en förhandlingsperson med uppdrag att omförhandla 2013 års Stockholmsförhandling, och även Sverigeförhandlingens Stockholmsdel. Förhandlingspersonen ska genomföra förhandlingar med region Stockholm och berörda kommuner med målsättningen att ingå överenskommelser om en hantering av kostnaderna, inklusive villkor för hur ytterligare eventuella kostnadsfördyringar ska hanteras. Förhandlingsresultatet ska redovisas senast den 15 april 2021 till Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet). Betalningsplanen för projektet har justerats, och stadens planerade utbetalningar 2020 har skjutits fram.

Nämnder med avvikelser – investeringsbudget

Årsutfallet för investeringar är 127 mnkr högre än budgeterat. Nedan följer en redogörelse från nämnder med stor investeringsverksamhet.

Exploateringsnämnden

Exploateringsnämnden utfall för investeringsutgifterna netto uppgår till 3 818,5 mnkr (exklusive exploateringsinkomster), vilket är 454,8 mnkr högre än budgeterat. Avvikelsen förklaras av en snabbare genomförandetakt i exploateringsprojekten än planerat. Både utgifterna och inkomsterna överstiger budget. Avvikelsen hänför sig främst till Slakthusområdet, Slussen och Norra Djurgårdsstaden.

Fyra stora projekt: Slussen, Norra Djurgårdsstaden, Årstafältet och Hagastaden står tillsammans för cirka hälften av nämndens totala nettoutgifter under året.

Stadsledningskontoret konstaterar att prognostiserade nettoutgifter för projektet Packrummet överskrider kommunfullmäktiges beslutade budget med mer än 15 procent. Exploateringsnämnden uppmanas att vidta åtgärder för att sänka kostnaderna i projektet och vid behov återkomma till kommunfullmäktige för reviderat genomförandebeslut.

Fastighetsnämnden

Fastighetsnämndens investeringsplan har uppgått till netto 1 862,2 mnkr, efter utökning med 61,2 mnkr genom budgetjusteringar för bland annat klimat- och trygghetsåtgärder samt förberedande åtgärder avseende multihall vid Vårbergs IP.

Investeringsutgifterna uppgick under året till netto 1 813,2 mnkr, vilket är 49,0 mnkr lägre än budgeterat. Avvikelsen beror främst på Kulturhuset och Tekniska nämndhuset, med totalt oförbrukade medel om 152,0 mnkr. Vad gäller Kulturhuset har projektet avslutats utan att hela det budgeterade riskpåslaget har behövt användas. I det andra fallet har minskningen uppkommit till följd av tidsförskjutningar i projektet.

Den långsiktiga investeringsplanen för andra fastigheter än idrottsanläggningar överskreds med 184,8 mnkr. Den främsta orsaken till avvikelsen är ökade utgifter för slutförandet av projekt Östermalmshallen och tillhörande hotell, som översteg årets budget med 143,1 mnkr. Orsaker till avvikelsen är bland annat vatteninträngning i fastigheten, friläggning av grund samt betonglagningar och injekteringar i grundmur, inklusive återställande av gata och färdigställda hyresgästytor i källarplan. Tillkommande hyresgästanpassningar till följd av lokalöverlåtelse samt ytterligare förlängd produktionstid med tillkommande etableringsutgifter har också påverkat utgifterna negativt under året.

Fastighetsnämnden informerar om avvikelser över 15 procent för två större projekt. För projekt Östermalmshallen, är prognosen 1 533,2 mnkr, vilket är 553,2 mnkr (56 procent) över budget. För projekt Stadsmuseum, är prognosen 164,3 mnkr, vilket är 24,3 mnkr (17 procent) över budget. För ett projekt, Medborgarhuset, redovisar nämnden en prognos på över tio procents budgetöverskridande. De tre projekten är i avslutsfas och slutredovisningar väntas under 2021.

Trafiknämnden

Trafiknämndens investeringsplan har uppgått till netto 1 106,5 mnkr, efter utökning med 86,5 mnkr genom budgetjusteringar för klimat- och trygghetsåtgärder.

Investeringsutgifterna uppgick under året till netto 1 027,7 mnkr, vilket är 78,8 mnkr lägre än budgeterat. De ej förbrukade medlen motsvarar 7,1 procent av beslutad budget. Avvikelsen beror främst på att tidplanen för framtagandet av beslutsunderlag gällande ett par förhållandevis stora projekt har reviderats under året. Ovissheten om pandemins konsekvenser på verksamheten, i form av förseningar i genomförandet och brist på material och personal, har också lett till avvikelser.

Trafiknämnden informerar om avvikelser över 15 procent för två större projekt kopplade till utbyggnaden av cykelinfrastrukturen. För det slutredovisade projektet Gång- och cykelväg på Lidingövägen blev utfallet 89 mnkr, vilket är 14 mnkr (19 procent) över budget. För projekt Utbyggnad av cykelbana längs Ulvsundavägen, är prognosen 119 mnkr, vilket är 29 mnkr (32 procent) över budget. Projektet är i avslutsfas och slutredovisning väntas under våren 2021.

Kyrkogårdsnämnden

Kyrkogårdsnämndens utfall för investeringsutgifterna netto uppgår till 82,4 mnkr, vilket är 74,9 mnkr lägre än budgeterat. Avvikelsen jämfört med beslutad plan beror främst på att projekt inte kunnat påbörjas som planerat. Projekten Järva begravningsplats och återuppbyggnad av ekonomibyggnad 15 C har försenats på grund av att båda projektens byggentreprenader har överklagats till förvaltningsrätten

Pågående genomförandeprojekt i staden och Stockholms Stadshus AB

Pågående genomförandeprojekt i staden (pdf, 159 kB, nytt fönster)

Pågående genomförandeprojekt i Stockholms Stadshus AB-koncernen (pdf, 100 kB, nytt fönster)

Ombudgeteringar, budgetjusteringar med mera

I budget 2020 har kommunfullmäktige fördelat medel till nämnderna. Det innebär att det inte finns några ytterligare resurser avsatta för nämndernas löpande verksamhet utöver prestationsförändringar och omstruktureringar. Stadsledningskontoret tillstyrker budgetjusteringar om 116,6 mnkr för förändrade nettokostnader för driftverksamheten.

Medlen finansieras enligt följande:

Budgetjusteringar 2020	(Mnkr)
Central medelsreserv: 2. Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda behov	52,1
Totalt	52,1

Ombudgeteringar 2021	(Mnkr)
Central medelsreserv: 2. Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda behov	64,5
Totalt	64,5

I samband med verksamhetsplan för 2021 har exploateringsnämnden ansökt om budgetjustering om 250 mnkr för ökade utgifter och inkomster jämfört med budget. Då detta är en förändring som kräver beslut i kommunfullmäktige hanteras ansökan i årsredovisningen för 2020. Stadsledningskontoret föreslår att ansökan beviljas.

Stadens äldreboendeplan har per stadsdelsnämndsområde identifierat ett utbyggnadsbehov av nya vård- och omsorgsboenden fram till 2040. För att säkerställa nödvändig utbyggnad ska berörda stadsdelsnämnder i god tid och i samarbete med Micasa Fastigheter i Stockholm AB inleda arbetet med specifika projekt. I planen anges ett utpekat projekt i Slakthusområdet med färdigställande 2029. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd ska i egenskap av beställare säkerställa att detta projekt realiseras.

Stadsledningskontoret konstaterar att utbildningsnämnden i samband med tertialrapport 1 2020 anmält ökande hyresgenererande kostnader om cirka 104,8 mnkr för skolbyggnadsprojektet Vasa Real. Anmälan är i enlighet med kommunfullmäktiges regler för ekonomisk förvaltning. Ett reviderat genomförandebeslut gällande projektet har därefter fattats av utbildningsnämnden.

Utbildningsnämnden ansöker om budgetjustering om 43,9 mnkr för bidrag för hög hyra som utbetalats till enskilt drivna förskolor vilket stadsledningskontoret tillstyrker.

Fastighetsnämndens hyresintäkter påverkades av pandemin, genom att hyresnedsättningar beviljades för kvartal 2, 3 och 4. Hyresnedsättningarna för kvartal 2 skedde i enlighet med ”Förordning om statligt stöd när vissa lokalhyresgäster fått rabatt på hyran” (SFS 2020:237), som innebar att nämnden erhöll 3,6 mnkr i ersättning från Boverket. Totalt uppgick hyresnedsättningarna till 21,9 mnkr.

Fastighetsnämnden ansöker om budgetjustering om 8,2 mnkr för viss kompensation för hyresbortfall på grund av hyresnedsättningar i och med pandemin.