Pandemin kommer fortsätta att prägla år 2021

Hur smittspridning, vaccinationsprogram och restriktioner fortlöper är avgörande för utvecklingen. Folkhälsomyndigheten bedömer att flera av de nuvarande distanseringsåtgärderna kommer att behöva vara kvar även under 2021. Bland stadens verksamheter har läget varit särskilt ansträngt inom äldreomsorgen där risken för smittspridning fortsatt är en utmaning. Även gymnasieskolor och vuxenutbildningar har fått göra betydande anpassningar och har bedrivit stora delar av undervisningen på distans. I förskolor och skolor har vardagen varit kraftigt förändrad och sjukfrånvaron har varit hög.

Fortsatt stor osäkerhet i ekonomin

Det rådande svaga konjunkturläget i Sverige förväntas successivt stärkas under andra halvan av 2021 i takt med att vaccineringen mot pandemin erbjuds till bredare grupper. De omfattande krisåtgärderna för att stötta företag och hushåll spelar också en fortsatt stor roll för utvecklingen. Återhämtningen är dock bräcklig och påverkas av hur smittspridningen utvecklas och hur länge restriktionerna finns kvar. Medan varuhandeln och industriproduktionen återhämtat stora delar av de tapp som inträffade under första halvåret 2020, kvarstår de flesta restriktioner som slår hårt mot tjänstesektorerna, vilket gör att återhämtningen dröjer.

I Stockholm har många tjänsteföretag drabbats särskilt hårt

De branscher som har drabbats hårdast i Stockholm är besöksnäringen, med restauranger, caféer, hotell och handel (förutom livsmedel). I november 2020 var antalet gästnätter på kommersiella boenden i Stockholms stad 72 procent färre än under november 2019. Så har det varit varje månad sedan början av pandemin. Stockholms län har drabbat hårdare än riket som helhet och staden är mer utsatt än övriga länet. Andra branscher som drabbats hårt är transport och kulturella- och kreativa näringar. En tydlig nedgång märks också för konsultverksamhet och informations- och teknologibranschen. Dessa branscher står för en stor del av sysselsättningen i Stockholm, vilket innebär en stark negativ påverkan på regionens näringsliv och arbetsmarknad.

Sannolikt har krisen påskyndat den pågående strukturomvandlingen på arbetsmarknaden och en del av de jobb som förvinner kommer inte tillbaka.

Pandemin har slagit särskilt hårt mot branscher där tillfälliga anställningar är vanliga och där det finns många ingångsjobb. Sannolikt har krisen påskyndat den pågående strukturomvandlingen på arbetsmarknaden och en del av de jobb som förvinner kommer inte tillbaka. Detta riskerar att ytterligare öka obalansen på arbetsmarknaden, där arbetsgivarnas efterfrågan och de arbetslösas kompetenser inte alltid matchar. Särskilt svårt har ungdomar och utrikes födda och de som saknar gymnasial utbildning. En fullföljd gymnasieutbildning är den enskilt viktigaste faktorn för att få en varaktig förankring på arbetsmarknaden och det är också en förutsättning för högre utbildning.

Växla upp Stockholm

För att säkerställa fortsatt tillväxt och välstånd i Stockholm ska stadens näringslivsarbete växlas upp med målbilden 2025 – Sveriges bästa företagsklimat. Under 2020 har en rad åtgärder genomförts för att stötta näringslivet, staden har bland annat varit generösa med tillståndsgivning för uteserveringar för att öka företagens intäkter. För att minska näringslivets kostnader har bland annat uppskov och lättnader med avgifter och hyresnedsättningar erbjudits. För att ge bättre service och underlätta omställning har öppettider anpassats, företagslotsar införts och handläggningstider kortats. Stadens alla verksamheter har även aktivt arbetet med att korta betalningstider till leverantörer och återbetalat tillsynsavgifter för att stärka företagens likviditet. Under 2021 ska detta arbete växlas upp för att skapa bästa förutsättningar för näringslivet när pandemin börjar avta. Stadens näringslivspolicy och dess fyra fokusområden kommer att utgöra grundplattan i arbetet. Bland annat ska stadens kommunala vuxenutbildningar bidra till ökad tillgång på arbetskraft med relevant kompetens.

Starka resultat för kommunsektorn skapar förväntningar

Kommuner och regioner gick in i 2020 med förväntningar om en ansträngd ekonomi, en dämpad konjunktur och stora utmaningar till följd av ett högt demografiskt tryck. Under året sköt staten dock till stora tillfälliga statsbidrag på grund av den pågående pandemin. Som en följd av dessa stora pandemirelaterade tillskott har kommuner och regioner mycket starka resultat 2020 (SKR Ekonomirapporten november 2020). De statliga tillskotten har skapat goda ekonomiska förutsättningar för kommunsektorn att hantera pandemin. Samtidigt innebär den demografiska utvecklingen stora utmaningar med långsiktiga effekter på ekonomi och bemanning framöver. Det blir en stor utmaning att både effektivisera verksamheten och komma ikapp med sådant som inte kunnat göras till följd av pandemin. Ett stark ekonomiskt resultat riskerar dessutom att skapa förväntningar som är svåra att uppfylla på längre sikt.

Fortsatt tryck från demografin

Trots en låg befolkningsökning under 2020 till följd av pandemin kvarstår den långsiktiga trenden där de demografiska behoven ökar snabbare än sysselsättningen. I Stockholms stad väntas antalet personer som är över 80 år öka med omkring 50 procent fram till 2029, och med 100 procent till år 2040. Som en konsekvens av detta väntas efterfrågan på vård och omsorg att öka. Även andelen barn och ungdomar i åldersgruppen 0–19 år fortsätter att växa i snabbare takt än den arbetsföra befolkningen. Därmed kommer investeringsbehoven fortsätta att öka och välfärden kommer att kräva nya arbetssätt och en smart användning av ny teknik.

I Stockholms stad väntas antalet personer som är över 80 år öka med omkring 50 procent fram till 2029.

Digitaliseringen har påskyndats

Under pandemin har användandet av digitala tjänster ökat explosionsartat inom stadens verksamheter. Det som tidigare hade tagit åratal att genomföra fick nu införas på kort tid. Inom utbildningsområdet gjordes en snabb omställning när gymnasieskolor och vuxenutbildning stängde för fysisk undervisning den 17 mars och övergick till undervisning på distans. Den samlade bilden är att undervisningen har fungerat bra för de flesta elever trots rådande situation. De flesta av stadens verksamheter har fått ställa om till hemarbete och digitala möten. Det visar på vikten av digital kompetens hos de anställda. Den omställning Sverige har upplevt under 2020 har varit snabb och plötslig, vilket drivit på stora och snabba förändringar med hjälp av digitala verktyg och tjänster. Denna omställningstakt behöver nu behållas för att möta de demografiska utmaningar som Stockholm och resten av kommunsverige står inför.

Den höga investeringsvolymen gör att det är av yttersta vikt att stadens nämnder och bolagsstyrelser arbetar med styrning och uppföljning av investeringsprojekten. Vilken investeringstakt som är ekonomiskt hållbar beror inte bara på storleken på investeringarna, utan även på i vilken grad investeringarna finansieras med egna eller lånade medel. Kommunkoncernens egenfinansieringsgrad uppgår till i genomsnitt 65 procent för perioden 2016–2020.

Omförhandling av Stockholmsförhandlingen och Sverigeförhandlingens Stockholmsdel

Stockholms stad ingår tillsammans med staten, Region Stockholm och några andra kommuner i Stockholmsöverenskommelsen och Sverigeförhandlingen för att bygga ut kollektivtrafiken i Stockholms län i form av tunnelbana och spårväg samt nya bostäder. I utbyggnaden av tunnelbanan har regionen aviserat en fördyrning av projektet. Den 20 november 2020 tillsatte regeringen en förhandlingsperson med uppdrag att omförhandla både 2013 års Stockholmsförhandling och Sverigeförhandlingens stockholmsdel för att hitta en lösning för det fortsatta genomförandet av tunnelbaneutbyggnaden.

Stockholms stad ingår tillsammans med staten, Region Stockholm och några andra kommuner i Stockholmsöverenskommelsen och Sverigeförhandlingen för att bygga ut kollektivtrafiken i Stockholms län.

Översikt över verksamhetens utveckling