Två kvinnor och två män i olika åldrar hos en torgförsäljare i Skärholmen

Möjligheternas Stockholm

Stockholm drabbades först och hårdast när pandemin kom till Sverige våren 2020. Ingen stockholmare har lämnats oberörd och många har mist nära och kära. Äldre och andra riskgrupper har varit isolerade under lång tid. Arbetsbördan inom flera av stadens verksamheter har varit oerhört hög.

Fokus för stadens arbete har varit att minska smittspridningen och att arbeta för att upprätthålla prioriterad kärnverksamhet. Staden har aktivt och uthålligt hanterat pandemikrisen och samtidigt förmått leverera på kärnuppdraget till stockholmarna. Erfarenheter och lärdomar ska tas omhand i den fortsatta utvecklingen mot en sammanhållen och stärkt planering för krisberedskap och civilt försvar.

Fokus för stadens arbete har varit att minska smittspridningen och att arbeta för att upprätthålla prioriterad kärnverksamhet.

Årets resultat för staden uppgår till 4 953 mnkr (2 728 mnkr) där realisationsvinster och försäljning av exploateringsfastigheter utgör den största delen av resultatet, 2 696 mnkr. Stadens nämnder visar ett överskott på totalt 839 mnkr, varav 372 mnkr avser stadsdelsnämnderna. Överskottet kan till stor del förklaras av de ersättningar som kommit från staten i form av pandemistöd men också till stor del för att nämnderna har haft lägre kostnader då att verksamheter tvingats hålla stängt, stora evenemang ställts in och en minskad efterfrågan av kommunal service bland stadens brukare. Nämndernas kostnader för sjukfrånvaro har ersatts med statsbidrag under stora delar av året vilket påverkar överskottet. I arbetet mot smittspridningen och pandemin har inga medel sparats, samtidigt som nämnderna inom verksamhet som inte varit kopplad till detta arbete har haft en allmän försiktighet i förbrukning av tilldelade medel.

I bokslutet intecknas medel för genomgripande framåtsyftande projekt som beräknas ha ett bestående värde för staden. Det gäller bland annat medel för kompetensutveckling, sociala investeringar och smart stad.

Skolorna har under året varit prov på stor flexibilitet och ställt om sin organisation och utbildning till följd av sjukdom och risk för smittspridning. Även om skolorna hittills har lyckats väl i denna omställning går det inte att utesluta att elever påverkas av frånvaro och en mindre förutsägbar skoltillvaro. Tidiga och förebyggande insatser i samverkan mellan hem, förskola, skola och socialtjänst, fritid, polis och hälso- och sjukvård har prioriterats under året. Fungerande samverkansstrukturer och operativ samhandling är nödvändigt för att fler barn och unga i riskzon ska identifieras i syfte att åstadkomma ett tidigt och koordinerat stöd och stabilisera skolgång.

Under året beslutade regeringen om besöksförbud på samtliga landets äldreboenden. Staden har bedrivit ett intensivt arbete för att ta fram handlingsplaner, rutiner och rekommendationer för att anpassa verksamheterna i enlighet med de nya bestämmelserna.

Pandemin har på ett påtagligt sätt påverkat vardagen för alla stockholmare. Staden behöver det kommande året noggrant följa hur restriktionerna med hemarbete, distansstudier och minskat utbud av träning och andra aktiviteter påverkat stadens invånare. Detta gäller särskilt för de som redan innan pandemin var mer utsatta där restriktionerna kan ha inneburit såväl större negativ påverkan på måendet som större risk för att utsättas för brott.

Pandemin har på ett påtagligt sätt påverkat vardagen för alla stockholmare.

För att säkerställa fortsatt tillväxt och välstånd i Stockholm ska stadens näringslivsarbete växlas upp med målbilden 2025 – Sveriges bästa företagsklimat. Under år 2020 har en rad åtgärder genomförts för att stötta näringslivet som drabbats hårt av restriktionerna som beslutas för att minska smittspridningen. Under år 2021 ska detta arbete växlas upp för att skapa bästa förutsättningar för näringslivet när pandemin börjar avta. Stadens näringslivspolicy och dess fyra fokusområden kommer att utgöra grunden i det arbetet.

Försörjning genom eget arbete är avgörande för att människor ska få möjlighet att leva självständiga liv och förverkliga sina livsdrömmar. Fler arbetstillfällen skapar även ökade skatteintäkter till vår gemensamma välfärd. Att fler arbetar är främst en vinst för den enskilde. Med ett jobb kommer en inkomst och en gemenskap som skapar självständighet, frihet och trygghet.

Försiktigt positivt resultat i trygghetsmätning

Stadens trygghetsmätning år 2020 visar på ett försiktigt positivt resultat. Den ökning som skett sedan år 2011 beträffande otrygghet i utemiljö på kvällstid har avstannat. I 2020 års mätning svarar 10 procent att de är otrygga om de går ut på kvällen. Vad gäller problem i bostadsområdet så utmärker sig frågor kopplade till den fysiska miljön (nedskräpning, mörka områden och dålig belysning). Andelen som är oroliga för att utsättas för brott har minskat sedan förra mätningen och förbättringen är som mest tydlig i områden där oron varit särskilt hög. Staden har under året bedrivit ett omfattande arbete för att fortsätta och förstärka den positiva trenden. Staden har fortsatt satsningen på platssamverkan och kommunstyrelsens trygghetsutskott har under år 2020 tilldelat medel till stadens nämnders arbete med att öka tryggheten genom trygghetsinvesteringar.

De klimatpåverkande utsläppen från vägtrafiken ska minska. Transportsektorn står för en stor andel av klimathandlingsplanens målsättning. Målet ska nås genom bland annat ökad elektrifiering av fordonsflottan. Staden kan inte uppnå målen själv utan arbetet behöver ske i nära samverkan med omvärlden och genom teknikutveckling.

Staden fortsätter att planera för ett högt bostadsbyggande och insatser för att säkerställa att målen nås bedrivs kontinuerligt. Syftet är att främja en blandning av bostadsstorlekar och upplåtelseformer i hela staden där målet för nyproduktion är att det ska råda en balans med lika delar hyresrätter och bostadsrätter. Stadens projektportfölj och framtagen handlingsplan följs upp systematiskt, med fokus på projekt med god genomförbarhet. Totalt 8 441 bostäder har markanvisats under året, i nivå med 2019. Antalet bostäder i godkända/antagna detaljplaner uppgick till 6 344 stycken, en ökning med 19 procent. Målet för antal bostäder i startPM nåddes, där utfallet blev 10 976 bostäder.

En ny tid nalkas efter pandemin, med ökad digitalisering, förändrade beteenden och vanor, men också en längtan tillbaka efter det vardagliga, som fysiska möten och upplevelser.

Några månader in på 2021 kan det konstateras att även detta år kommer att präglas av pandemin. I väntan på vaccin fortsätter restriktionerna och verksamheternas anpassning till situationen. Stockholm har visat att staden klarat svåra kriser förr. En ny tid nalkas efter pandemin, med ökad digitalisering, förändrade beteenden och vanor, men också en längtan tillbaka efter det vardagliga, som fysiska möten och upplevelser.

 

Anna König Jerlmyr, finansborgarråd och Magdalena Bosson, stadsdirektör. Foto

Anna König Jerlmyr
Finansborgarråd

Magdalena Bosson
Stadsdirektör

Stadens ledning