Väsentliga personalförhållanden
Personalförhållandena i kommunkoncernen har till stor del påverkats av den pågående pandemin, såväl vad gäller kompetensförsörjning som arbetsmiljö.
Sjukfrånvaron ökar
Staden använder två metoder för att mäta sjukfrånvaro. Dels mäts sjukfrånvaron enligt det lagstadgade kravet, dels enligt en stadsintern definition i indikatorn Sjukfrånvaro. Mätmetoderna har olika kvaliteter. Sjukfrånvaron enligt de lagstadgade kraven ger en god ögonblicksbild av nivån på sjukfrånvaron och jämförbarhet med andra kommuner och regioner. Sjukfrånvaron enligt stadens egen mätmetod ger en bättre bild av utvecklingstrenden och är därför ett bättre underlag för uppföljning och analys.
När inte annat anges är uppgifterna för sjukfrånvaron i stadens redovisningar framtagna enligt stadens egen mätmetod. Den lagstadgade redovisningen av sjukfrånvaron utgår från en delvis annan beräkningsgrund än stadens interna mätmetod. Stadens metod ställer sjukfrånvaron i relation till avtalad arbetstid. Den lagstadgade redovisningen ställer sjukfrånvaron i relation till ordinarie arbetstid, vilket innebär att frånvaro utan lön till exempel vid föräldraledighet eller tjänstledighet inte ingår. Att frånvaro utan lön exkluderas gör att ordinarie arbetstid blir lägre än den arbetstid som räknas med i stadens interna mätmetod. Följden blir att sjukfrånvaro enligt den lagstadgade redovisningen blir högre än stadens sjukfrånvaroindikator.
Den totala sjukfrånvaron mätt enligt lagens krav har under perioden 2019 till 2020 ökat med 2,2 procentenheter från 6,9 procent till 9,1 procent. Andelen av den totala sjukfrånvaron som varat 60 dagar eller längre var 37,2 procent. Motsvarande andel för 2019 var 46,5 procent. Det är en minskning med 9,3 procentenheter.
Sjukfrånvaro
Enligt lagstadgat krav 2020-01-01–2020-12-31
| Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid |
Åldersgrupper | ||||
| Totalt | Kvinnor | Män | –29 | 30–49 | 50– |
| 9,1 | 10,0 | 6,7 | 7,8 | 8,7 | 9,9 |
| Andel av total sjukfrånvaro som varat 60 dagar och mer |
Åldersgrupper | ||||
| Totalt | Kvinnor | Män | -29 | 30-49 | 50- |
| 37,2 | – | – | – | – | – |
Stadens bolag har en lägre sjukfrånvaro än stadens nämnder. Då bolagen räknas in är den totala sjukfrånvaron 7,9 procent vilket är en ökning jämfört med 2019 då den sammanlagda sjukfrånvaron var 6,0 procent.
Enligt stadens egen mätmetod 2020-01-01–2020-12-31
| % av avtalad arbetstid | Totalt | Kvinnor | Män |
| Korttidsfrånvaro dag 1–14 | 3,3 | 3,4 | 2,9 |
| Långtidsfrånvaro dag 15– | 4,8 | 5,4 | 3,1 |
| Totalt | 8,1 | 8,8 | 6,0 |
Medarbetarna i siffror
I december 2020 var totalt 44 868 personer anställda i Stockholms stad. Av dessa var 41 708 anställda i stadens nämnder och 3 160 var anställda i stadens bolag. Tre av fyra anställda var kvinnor. I tabellen nedan redovisas antal anställda per verksamhetsområde.
Antal anställda (månadsavlönade) fördelade på verksamhetsområden
|
Politisk verksamhet och gemensam administration |
|
Individ- och familjeomsorg |
|
Infrastruktur, stadsmiljö, skydd |
|
Förskoleverksamhet och skolbarnomsorg |
|
Utbildning |
|
Äldreomsorg |
|
Stöd och service till personer med funktionsnedsättning |
|
Fritid och kultur/allmän fritidsverksamhet |
|
Affärsverksamhet, näringsliv och bostäder |
|
Övrig verksamhet, särskilda insatser |
|
Koncernen Stockholms Stadshus AB |
|
Totalt |
|
Årsarbetare |
Fotnot: Utöver den månadsavlönade personalen har timavlönad personal arbetat motsvarande 3 083 årsarbeten. Den timavlönade personalens arbete har minskat med 7,7 procent jämfört med 2019. Uppgiften avser endast förvaltningarna, ej bolagen.