Översikt över verksamhetens utveckling

Förvaltningsberättelsen ska innehålla en översikt över utvecklingen av verksamheten i staden. Utvecklingen redovisas genom att aktuellt år jämförs med tidigare år och väsentliga förändringar kommenteras.

En pedagog och tre barn skapar saker i lera på en förskola i Hammarbyhöjden. Foto

I tabellen nedan redovisas uppgifter från den senaste treårsperioden

Översikt över verksamhetens utveckling (pdf, 89 kB, nytt fönster)

Allmänt 2018 2019 2020
Folkmängd 962 154 974 073 975 551
riksandel, procent 9,4 9,4 9,4
Sysselsättnings­frekvens av folk­mängd 15–74 år, procent 74,1 74,4 74,0
Arbetslöshetstal, procent av arbetskraften 15–74 år 5,4 6,1 8,0
Total kommunal skattesats, kr:
Stockholm 29,98 29,82 29,82
Varav staden: 17,90 17,74 17,74
Regionerna 12,08 12,08 12,08
Begravningsavgift 0,075 0,065 0,065
Total kommunal medel­­skatte­sats, riket, kr 32,12 32,19 32,28

 

Mnkr om inget annat anges      
Kommunkoncernen 2018 2019 2020
Årets förändring av eget kapital 3 288 3 155 5 860
Verksamhetens intäkter 24 474 25 145 25 421
Verksamhetens kostnader -61 760 -63 788 -63 381
Avskrivningar -4 209 -5 562 -6 076
Finansiellt resultat -399 -300 -535
Tillgångar 211 764 224 784 237 278
Skulder 87 778 97 643 104 276
varav avsätt­ningar 22 107 22 878 23 495
Eget kapital 123 986 127 141 133 001
Soliditet, procent 51 49 49
Investeringar (brutto) 19 171 20 104 19 243
Egenfinansieringsgrad, procent 49 53 69
Antal anställda motsv. heltidsanställningar 44 892 44 813 44 868
Löner och lönebikostnader 23 885 24 904 25 220

 

Mnkr om inget annat anges      
Staden 2018 2019 2020
Årets förändring av eget kapital 3 176 2 728 4 953
Årets resultat enligt balanskravet 2 613 1 006 4 865
Verksamhetens intäkter inkl skatt, gene­rella stats­bidrag och exkl jäm­förelse­störende intäkt 56 266 57 458 60 346
Verksamhetens kostnader 54 877 56 553 56 560
Avskrivningar 1 454 1 579 1 715
Finansiellt resultat 1 856 1 546 850
Tillgångar 159 061 170 714 182 306
Skulder, mnkr 86 125 95 050 101 520
varav avsätt­ningar 18 265 18 768 19 505
Eget kapital 72 937 75 664 80 786
Soliditet, procent 35 35 35
Investeringar (brutto) 7 349 7 433 7 344
Egenfinansieringsgrad, procent 85 77 109
Antal anställda, ca 42 231 42 079 42 009
motsv. heltids­­anställ­ningar, ca 40 594 40 503 40 521
Löner och lönebikostnader 21 780 22 581 22 755

 

Mnkr om inget annat anges
Stockholms Stadshus AB 2018 2019 2020
Antal här inräknade bolag/koncerner 18 18 18
Årets resultat 1 596 1 858 1 566
Rörelsens intäkter 15 742 16 491 16 706
Rörelsens kostnader 13 239 13 903 14 377
Avskrivningar 3 750 3 980 4 738
Tillgångar 133 248 141 124 148 146
Skulder 74 035 81 553 87 836
Eget kapital 59 213 59 571 60 310
Soliditet, procent 44 42 41
Investeringar (brutto) 12 690 12 858 12 681
Antal anställda, motsv. heltids­anställningar 3 236 3 306 3 030
Löner och löne­bikostnader 1 610 1 678 2 440

Kommentarer till verksamhetens utveckling

Allmänt

De senaste fem åren har befolkningen ökat med 50 373 personer. Den här utvecklingen har medfört konsekvenser för staden såsom utbyggnad av verksamhet och en ökad investeringsvolym.

Årets förändring av eget kapital för kommunkoncernen

De senaste fem åren har eget kapital för kommunkoncernen ökat med 21 098 mnkr till 133 001 mnkr.

Verksamhetens intäkter för kommunkoncernen

Verksamhetens intäkter i kommunkoncernen har årligen ökat under de senaste fem åren, som mest med 3,8 procent år 2018. För 2020 ökade intäkterna med 276 mnkr till 25 421 mnkr, en ökning med 1 procent. Det är den procentuellt sett lägsta ökningen under den senaste femårsperioden. Pandemin har haft en stor påverkan och enskilda verksamheter inom kommunkoncernen, bland annat hamnverksamhet och kultur- och idrottsevenemang, har drabbats av stora intäktsbortfall.

Verksamhetens kostnader för kommunkoncernen

Verksamhetens kostnader för kommunkoncern följder samma tendens som verksamheternas intäkter. Från en ökning med 4,7 procent år 2018 minskade kostnaderna år 2020 jämfört med år 2019 med 0,6 procent till 63 381 mnkr. Även denna utveckling är kopplad till den påverkan den pågående pandemin har haft på kommunkoncernens verksamheter.

Kommunkoncernens avskrivningar

De planenliga avskrivningarna på anläggningstillgångar ökade med 514 mnkr under 2020 och uppgick till 6 076 mnkr (5 562 mnkr). Under den senaste femårsperioden har kommunkoncernens avskrivningar ökat med 35 procent, totalt med 1 578 mnkr. Ökningen beror på att investeringsvolymerna legat på höga nivåer under flera år som en följd av den växande staden.

Kommunkoncernens finansiella resultat

Kommunkoncernens finansiella resultat är fortsatt negativt och uppgår till -535 mnkr år 2020, vilket är 135 mnkr lägre än 2019 och i nivå med resultatet för år 2016. Det finansiella resultatet för koncernen har påverkats av ökade räntekostnader för pensionsskulden samt ett fortsatt högt upplåningsbehov för att finansiera koncernens investeringsverksamhet.

Kommunkoncernens tillgångar

Kommunkoncernens tillgångar har under de senaste fem åren ökat med 50 mdkr och uppgår till 237 278 mnkr år 2020. Det är främst de materiella anläggningstillgångarna som ökat till följd av den höga investeringsvolymen.

Kommunkoncernens skulder

Under de senaste fem åren har kommunkoncernens skuld, främst den långfristiga, ökat som en följd av finansieringsbehovet kopplat till den höga investeringstakten. I bokslutet för 2020 uppgår den totala skulden i koncernen till 104 276 mnkr. Av skulden avser 23 495 mnkr avsättningar, främst till pensionsförpliktelser och medfinansiering av stora infrastrukturella projekt såsom tunnelbaneutbyggnad och utbyggnad av bussterminal vid Slussen.

Kommunkoncernens soliditet

Soliditeten visar det egna kapitalet i förhållande till balansomslutningen och uppgår till 49 procent, vilket är oförändrat jämfört med föregående år. En långsiktigt stabil soliditet krävs för att säkerställa betalningsförmåga på lång sikt och därmed en god finansiell handlingsberedskap för framtiden.

Kommunkoncernens investeringar och egenfinansieringsgrad

Investeringarna i kommunkoncernen har ökat under den senaste femårsperioden, bland annat till följd av befolkningsutvecklingen och det därigenom växande behovet av nya bostäder och infrastruktur. Majoriteten av investeringarna ligger i Stockholms Stadshus AB-koncernen. Bolagskoncernens bruttoinvesteringar består främst av nyproduktion av bostäder, skolor och infrastruktur som hamnar och anläggningar för va-verksamhet. Den genomsnittliga egenfinansieringsgraden har under den senaste femårsperioden varit 65 procent.

Antalet anställda och lönekostnaderna i kommunkoncernen

Antalet anställda ökade i början av femårsperioden men har under perioden 2018 – 2020 legat stabilt strax över 44 800. De totala lönekostnaderna uppgick under år 2020 till 25 220 mnkr.

Verksamhetens intäkter för staden

Verksamhetens intäkter uppgår till 12 611 mnkr (12 340 mnkr), en ökning jämfört med 2019. Intäktsökningen beror främst på att staden erhållit ekonomiskt stöd för merkostnader till följd av covid-19-pandemin samt ersättning för sjuklönekostnader genom riktade statsbidrag. Stadens verksamheter har dock fått lägre intäkter till följd av pandemin. Bland annat har parkeringsintäkter, intäkter från evenemang, tillståndsgivning samt intäkter från simhallar och idrottshallar minskat. Till följd av minskat flyktingmottagande har bidrag från Migrationsverket minskat med drygt 320 mnkr jämfört med 2019.

Verksamhetens kostnader för staden

Verksamhetens kostnader, exklusive avskrivningar, uppgår till 56 560 mnkr, vilket är i nivå med 2019 (56 553 mnkr). Inflationstakten enligt KPIF var 0,5 procent i december jämfört med motsvarande period föregående år. Nedan beskrivs några större kostnadsposter.

Externa utförare

Kostnaderna för externa utförare uppgår till 19 212 mnkr (19 278 mnkr), en minskning med 0,3 procent (ökning 0,7 procent). För verksamhetsområdet övrig utbildning utförs drygt 70 procent av verksamheten av externa entreprenörer och för verksamhetsområdena äldreomsorg, omsorg om funktionshindrade, gymnasieskolan och infrastruktur är hälften eller mer än hälften av verksamheten utlagd på entreprenad. I förhållande till föregående år har andelen verksamhet utförd av extern utförare ökat något vad gäller gymnasieskola, grundskola, övrig utbildning samt fritid. För övriga verksamhetsområden har andelen minskat något. Över en tredjedel av stadens totala kostnader utgörs av entreprenadkostnader.

Personalkostnader

Personalkostnaderna har ökat med 0,8 procent (3,7 procent) år 2020. Kostnader för löner och arvoden har minskat. Även övriga personalkostnader som avgifter för kurser och personalens resekostnader har minskat. Samtidigt har sjuklönekostnaden ökat med 76 procent som en följd av pandemin. Även kostnaden för upplupna semesterlöner har ökat då antalet sparade semesterdagar ökat betydligt. Antalet helårsarbetare har under året minskat med 0,9 procent eller med 406 personer (ökning 562). Den genomsnittliga medellöneökningen under året uppgår till 1,8 procent. Stora delar av 2020 års löneöversyn har varit förskjuten vilket förklarar att medellöneökningen jämfört med föregående år är relativt låg.

Utbildningsverksamheten är den verksamhet som ökar mest medan verksamhetsområdena affärsverksamhet, fritid- och kultur, individ och familjeomsorg samt förskoleverksamhet och skolbarnomsorg har minskat. Kostnaderna för inhyrd personal har ökat främst inom äldreomsorgen.

Lokalkostnader

Efter personalkostnader och entreprenadkostnader är lokalkostnader stadens tredje största kostnadspost, 4 979 mnkr år 2020, en ökning med 2,4 procent. Stadens befolkningsutveckling har medfört ökade behov av skolor och förskolelokaler. Vidare medför den växande gruppen äldre att behovet av äldreboenden ökar. En stor del av lokalerna ägs och förvaltas av Stockholms Stadshus AB-koncernen. Utbildningslokaler utgör utan jämförelse den största andelen av lokalkostnaderna och där återfinns även den största ökningen, 6 procent i jämförelse med 2019. Enskilda små poster har ökat mer, men inte totalt sett. I posten lokalkostnader ingår endast externa lokaler och inte de lokaler som staden har i egen regi såsom förvaltningsbyggnader, idrottsanläggningar med mera.

Bidrag och transfereringar

Kostnaden för bidrag och transfereringar uppgår till 2 454 mnkr (2 339 mnkr), en ökning på 4,9 procent jämfört med föregående år. Ekonomiskt bistånd har ökat och uppgår till 1 005 mnkr (950 mnkr). Riksnormen som styr vad en biståndstagare får i understöd höjdes med 1,9 procent 2020. Antalet biståndshushåll har ökat med 6,8 procent och medelbidraget har ökat med 1,5 procent i ett 12-månaders perspektiv. Av de vuxna biståndstagarna i december var 47 procent arbetslösa (45 procent). Kostnaden till försäkringskassan för personlig assistans har ökat. Även bidrag till föreningar, stiftelser med flera ökar.

Konsultkostnader

Kostnaderna för konsulter uppgår till 1 124 mnkr (1 207 mnkr), en minskning med 6,9 procent. Kostnader för IT-konsulter har minskat med 35,7 procent. IT-konsulter utgör nästan en tredjedel av konsultkostnaderna. Tekniska konsulter, övriga konsulttjänster och lokal- och byggnadskonsulter har ökat.

Jämförelsestörande poster

De jämförelsestörande intäkterna uppgår till 2 930 mnkr (2 525 mnkr) och de jämförelsestörande kostnaderna till 880 mnkr (592 mnkr). Intäkterna avser försäljningar varav försäljning av exploateringsfastigheter uppgår till 2 841 mnkr och reavinster till 89 mnkr. Försäljningar av exploateringsfastigheter ökar i jämförelse med 2019 vilket är en följd av ett bättre läge på bostadsmarknaden. Exploateringsmark har sålts i bland annat i Hagastaden (kv Forskaren), Södermalm (kv Persikan), Liljeholmen (kv Packrummet). Övriga försäljningar omfattar bland annat Åva Gård, friköp av tomträttsmark små- och flerbostadshus.

Som jämförelsestörande kostnad redovisas försålda exploateringsfastigheters bokförda värde 234 mnkr (72 mnkr). Förbrukning av inteckning av eget kapital gjord i tidigare bokslut, redovisas som jämförelsestörande och uppgår sammanlagt till 421 mnkr (415 mnkr). Medlen har använts till genomgripande framåtsyftande it-projekt, främst till slutlig implementering avseende gemensam it-plattform samt modernisering av sociala system. Resultatet från begravningsverksamheten på 21 mnkr har avsatts. Årets nyavsatta medel avser framför allt domstolsärenden Stockholms stad är involverad i samt omstrukturering av verksamhet inom äldreomsorg i Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd.

Stadens avskrivningar

Årets avskrivningar uppgår till 1 715 mnkr (1 579 mnkr), en ökning med 136 mnkr. De planenliga avskrivningarna har ökat med 9 procent till följd av en hög investeringsvolym de senare åren.

Stadens finansiella intäkter och kostnader

Det finansiella resultatet inkluderar räntenettot för staden samt övriga finansiella intäkter och kostnader. Stadens finansiella resultat uppgår till 850 mnkr exklusive jämförelsestörande post (1 546 mnkr). Staden har i enlighet med budget 2020 mottagit en aktieutdelning från Stockholms Stadshus AB med 1 325 mnkr (1 500 mnkr). I samband med tertialrapport 2 beslutade kommunfullmäktige om ett aktieägartillskott om 500 mnkr till Stockholms Stadshus AB.

Årets räntenettot för staden är positivt och uppgår till 287 mnkr (301 mnkr). Staden hanterar bolagskoncernens upplåning mot ränta inklusive omkostnadsersättning. Stadens externa låneskuld har under året ökat med 5 791 mnkr. Räntesats är fortsatt lågt och håller tillbaka räntekostnaderna trots en ökad låneskuld. Eftersom bolagens ränteersättning till staden följer nivån på räntekostnaderna och stadens finansiella tillgångar är relativt oförändrade blir räntenettoförändringen måttlig. Under posten finansiella intäkter och kostnader redovisas även kostnad för värdesäkring av pensionsskulden som uppgår till 230 mnkr (220 mnkr).

Indexuppräkningen avseende prisförändringen för avsättning medel för medfinansiering av infrastrukturprojekt såsom Sverigeförhandlingen och bussterminalen vid Slussen, redovisas som jämförelsestörande finansiell kostnad, 17 mnkr (77 mnkr).

Stadens tillgångar

Anläggningstillgångarna har ökat med 5 303 mnkr och uppgår till 93 022 mnkr (87 719 mnkr). Det är främst de materiella anläggningstillgångarna som har ökat, men köp av bostadsrätter om 88 mnkr bidrar till att ökar även de finansiella anläggningstillgångarna. Årets investeringar uppgår till 7 343 mnkr, avskrivningar till 1 715 mnkr och det bokförda värdet vid försäljningar av anläggningstillgångar till 255 mnkr. Investeringsvolymen har ökat under perioden och är 2020 cirka 1 500 mnkr, eller drygt 25 procent, högre än 2016.

Tidigare har investeringsinkomster i form av avgifter och bidrag bruttoredovisas vid aktiveringen, så att inkomsterna skuldförts och intäktsredovisats i takt med en anläggnings förbrukning. Från och med år 2020 gäller förändrade redovisningsprinciper som innebär att endast offentliga bidrag kommer att aktiveras och lösas upp under anläggningens livstid. Dessa investeringsinkomster uppgår år 2020 till 63 mnkr, att jämföra med 230 mnkr vilket då omfattade samtliga investeringsinkomster. En omklassificering av årets inkomna icke-offentliga bidrag har gjorts varav 4,9 mnkr intäktsförts år 2020.

Stadens omsättningstillgångar

Omsättningstillgångarna har ökat med 6 289 mnkr och uppgår till 89 284 mnkr (82 995 mnkr). Stadens fordran på bolagskoncernen har ökat med 5 702 mnkr. Mindre förändringar har därutöver skett bland annat avseende kundfordringar. Staden försöker minimera de likvida tillgångarna på grund av aktuellt ränteläge.

Eget kapital och skulder för staden

Det egna kapitalet har ökat med 5 122 mnkr till 80 786 mnkr (75 664 mnkr). I tidigare bokslut har eget kapital intecknats (notats) för genomgripande framåtsyftande projekt. Av dessa intecknade medel har 421 mnkr förbrukats under året. Medlen har delvis använts till IT-satsningar, främst GS-IT projektet för gemensam IT-service samt modernisering av sociala system. Satsningar på sociala investeringar och kompetensutveckling har genomförts.

Inför 2021 har en del IT-satsningar slutförts medan nya tillkommit. I bokslut 2020 behålls tidigare notningar när projekten inte är slutförda och några nya notningar tillkommer. Kvarstående notning uppgår sammanlagt till 1 674 mnkr. Inteckningarna har gjorts med motiveringen att de utgör en satsning på framtiden. I nedanstående tabell framgår vilka projekt som berörs och hur länge notningen är tillgänglig.

Tabellen visar intecknade medel för genomgripande framåtsyftande projekt i bokslut 2020

Satsning Mnkr
Tillgänglig inteckning till och med 2021
.Stockholm – utveckling stadens webbsida 6
Beslutsstöd 6
Nytt intranät 25
Tillgänglig inteckning till och med 2022
Tid och schemaläggningssystem 20
Modernisering sociala system 273
Gemensamt Planeringssystem Stockholms stad 48
Dokumenthanteringssystem E-dok 84
Stockholms Informations och Kommunikations Teknik (SIKT), fas 1 127
Summa 1 306
Tillgänglig inteckning tills vidare
Medel för kompetensutveckling 121
Sociala investeringar 397

De långfristiga skulderna har ökat med 7 245 mnkr till 55 382 mnkr (48 137 mnkr). Det ökade lånebehovet har staden hanterat genom att ta upp såväl obligationslån som reverslån. Lån, som förfaller till betalning inom ett år klassificeras som kortfristiga lån. (Se avsnittet om finanspolicy för en närmare analys.)

De kortfristiga skulderna har minskat med 1 512 mnkr till 26 633 mnkr (28 144 mnkr). De kortfristiga lånen har minskat med 1 543 mnkr och kortfristiga skulder ökat med 31 mnkr. Den kortfristiga delen av de långfristiga skulderna har minskat med 1 224. De långfristiga skulderna som omklassificerats till kortfristiga har också minskat med 1 224 mnkr. Stadens koncernbolag har checkräkningskrediter gentemot staden. Då dessa har ett positivt saldo uppstår en kortfristig skuld för staden. Denna skuld har under året minskat med 293 mnkr.

Stadens soliditet

Soliditeten visar det egna kapitalet i förhållande till balansomslutningen. Måttet redovisas inklusive stadens ansvarsförbindelse för pensionsåtaganden. Soliditeten uppgår till 35 procent (35 procent). Förändringen påverkas av en höjd balansomslutning.

Årets resultat för koncernen Stockholms Stadshus AB

Koncernen Stockholms Stadshus AB:s (koncernen) resultat efter skatt uppgår till 1 566 (1 858) mnkr. I resultatet ingår realisationsvinster om sammanlagt 617 (558) mnkr och realisationsförluster om totalt 102 (23) mnkr netto samt nedskrivningar om sammanlagt 386 (80) mnkr netto. Realisationsvinsterna är i allt väsentligt hänförliga till försäljningar, där såväl Micasa som SISAB avyttrat tomträtter under året.

Svenska Bostäder, Stockholmshem och Stockholm Parkering redovisar nedskrivningar om totalt 386 mnkr. Nedskrivningarna avser framförallt Svenska Bostäders fastigheter och projekt, där nedskrivning av Vällingby Centrum med 200 mnkr utgör den enskilt största posten.

Koncernens finansnetto har sjunkit under år 2020 och uppgår till -551 mnkr (-339 mnkr). Det är främst en effekt av ett kraftigt försämrat resultat för S:t Erik Livförsäkrings placeringar i förhållande till år 2019. Räntenivåerna är dock fortsatt låga.

Koncernens skattekostnad uppgår till 212 (391) mnkr.

Moderbolagets resultat efter finansiella poster uppgår till 460 (518) mnkr. I resultatet ingår utdelning med 438 (482) mnkr. Årets resultat efter skatt uppgår till 454 (464) mnkr.

Rörelsens intäkter och kostnader för koncernen Stockholms Stadshus AB

Koncernens rörelseintäkter uppgår till 16 706 mnkr och har ökat sedan föregående år (16 491 mnkr). Flera bolag har ökat sina intäkter, bland annat till följd av ökade hyresintäkter, men den pågående pandemin har till exempel påverkat Stockholm Hamnars intäkter och resultat negativt. Koncernens rörelsekostnader uppgår till 14 377 mnkr (13 903). I rörelsekostnaderna ingår ökade kostnader för avskrivningar om 373 mnkr, vilket är en följd av koncernens höga investeringsnivå.

Koncernen Stockholms Stadshus AB:s soliditet

Koncernens egna kapital uppgår vid årsskiftet till 60 310 (59 571) mnkr, medan soliditeten, beräknad på bokförda värden, uppgick till 40,7 (42,2) procent.

Antalet anställda och lönekostnaderna i koncernen Stockholms Stadshus AB

Medelantalet årsarbetare (avtalad tid) i koncernen uppgick under året till 3 033 (2 950), varav 1 317 (1 274) kvinnor och 1 716 (1 676) män.

Årsbokslut