Stockholm är en hållbar stad med god livsmiljö
| Mål för verksamhetsområdet Stockholms stad ska gå före i klimatarbetet och vara ledare i den globala omställningen som världen står inför. Staden har tagit fram en klimatbudget som visar hur stora utsläpp Stockholm kan medges för att uppfylla sin del av Parisavtalet. Kol för uppvärmning ska vara helt utfasat till senast år 2022 och eldning med fossil olja ska ha upphört till senast 2025. Utsläppen från vägtrafiken måste minska. Staden ska även motverka klimatförändringarna genom koldioxidinlagring samt biokolsanläggningar. Målet är att Stockholm är en fossilfri och klimatpositiv stad senast år 2040. |
| Måluppfyllelse för året Målet för verksamhetsområdet bedöms ha uppfyllts delvis under 2020 baserat på vad som framgår nedan. För 8 av 22 av kommunfullmäktiges indikatorer har årsmålet uppnåtts helt, för 8 indikatorer har årsmålet uppnåtts delvis och för 4 indikatorer har årsmålet ej uppfyllts. 23 av 30 nämnder bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet uppnås helt och 7 bedömer att målet uppnås delvis. Stockholms Stadshus AB bedömer att målet uppnås delvis. Nämnder och bolagsstyrelser har i huvudsak genomfört de aktiviteter de föresatt sig i sina verksamhetsplaner. |
| Två indikatorer, Relativ energieffektivisering i stadens verksamheter och Mängden hushållsavfall per person kommer att redovisas i samband med tertialrapport 1. |
Stadens miljö- och klimatarbete är i framkant
Kommunfullmäktige beslutade den 25 maj 2020 att anta Stockholms stads Miljöprogram 2020–2023 (KS 2019/1040) och Klimathandlingsplan 2020–2023 för ett fossilfritt och klimatpositivt Stockholm 2040 (KS 2019/1041).
Stadens miljöprogram fokuserar på de största miljöutmaningarna för perioden. Utsläppen av växthusgaser minskar nationellt men inte i den takt som krävs enligt de senaste analysresultaten från forskning och expertmyndigheter. Staden har därför höjt ambitionen för klimatarbetet, dels med en högre målsättning för utsläppsminskning, dels genom att ta in åtgärder som syftar till att minska konsumtionens klimatpåverkan. Staden som stor upphandlande myndighet kan gå före och vara ett gott exempel och inspirera omvärlden. Staden kan inte uppnå målen själv utan arbetet behöver ske i nära samverkan med omvärlden och genom teknikutveckling. Stärkt samverkan, innovation och näringslivets roll är därför viktiga förutsättningar för arbetet framåt. Som ett led i detta undertecknade staden under 2020 ett Klimatkontrakt med staten som ska möjliggöra fördjupad samverkan, kompetensbyggande och finansiering i klimatomställningen.
Staden som stor upphandlande myndighet kan gå före och vara ett gott exempel och inspirera omvärlden.
Ett framgångsrikt klimat- och miljöarbete förutsätter att Stockholm är en attraktiv stad med ett dynamiskt näringsliv som skapar en hög och hållbar tillväxt och ger förutsättningar för en fortsatt god välfärd och ett bra liv i alla delar i ett Stockholm som ska fortsätta att växa.
Stockholms stads första klimatbudget
Stadens klimatbudget till 2023 utgörs av utsläppsbeting som utpekade nämnder och bolagsstyrelser ska uppnå. Betingen uttrycks som minskning av ton CO² och baseras på förslagen till åtgärder i klimathandlingsplanen. Stadens totala beting är 454 000 ton CO² till 2023. Den viktigaste insatsen under 2020 är stängningen av kolpannan KVV6 i Värtan. Denna står ensam för närmare en fjärdedel av utsläppsbetinget till 2023. Stockholms hamnar har installerat elanslutning till färjor i Värtan vilket reducerar utsläppen vid kaj och de har därmed uppnått sitt beting. Elektrifieringen av vägtrafiken visar en stark utveckling där staden stöttar med exempelvis publik laddning. Utfasning av fossil olja för uppvärmning är långt gången. Av de nämnder och bolagsstyrelser som har utsläppsbeting bedömer 12 att betinget kan nås helt till 2023, 4 att det kan nås delvis och 1 att det inte kan nås. En preliminär bedömning är att närmare 40 procent av utsläppsbetinget ha uppnåtts hittills. I samband med uppföljningen av miljöprogrammet under 2021 kommer klimatbudgeten att följas upp.
| Nämnd/bolag | Beting till 2023 (ton CO²) | Målbedömning |
| AB Familjebostäder | 1 800 | Helt |
| AB stockholmshem | 2 300 | Helt |
| AB Svenska Bostäder | 2 600 | Ej |
| Exploateringsnämnden | 16 500 | Helt |
| Fastighetsnämnden | 829 | Helt |
| Idrottsnämnden | 300 | Helt |
| Kommunstyrelsen m.m. | 221 400 | Delvis |
| Kyrkogårdsnämnden | 31 | Helt |
| Micasa Fastigheter i Stockholm AB | 1 315 | Helt |
| Miljö- och hälsoskyddsnämnden | 48 372 | Delvis |
| Servicenämnden | 4 000 | Delvis |
| Skolfastigheter i Stockholm AB | 2 327 | Delvis |
| Stadsbyggnadsnämnden | 3 000 | Helt |
| Stockholms Stadshus AB | 118 100 | Helt |
| Stockholms Hamn AB | 8 000 | Helt |
| Stockholm Vatten och Avfall AB | 13 126 | Helt |
| Trafiknämnden | 10 000 | Helt |
Klimatanpassning
Staden har arbetat vidare med klimatanpassning och kommunstyrelsen har lett ett arbete med att ta fram ett förslag till handlingsplan för klimatanpassning med fokus på värmeböljor och skyfall. Flera av stadens nämnder och bolag har deltagit i arbetet.
Trafiknämnden har under våren arbetat med att ta fram en åtgärdsplan för ett område på Östermalm och fastighetsnämnden har arbetat vidare med skyddsvärdesbedömningar för översvämningsutsatta byggnader. Skolfastigheter i Stockholm AB har med frågan om värmebölja som en prioritering i de tidiga skedena i projekten. Micasa Fastigheter i Stockholm AB har under året arbetat med föreslagna åtgärder utifrån bolagets strategi för värmeböljor.
Stadsdelsnämnderna visar upp goda exempel på klimatanpassningsarbete med mångfunktionella biokolsbäddar som tar hand om dagvatten och förbättrar förutsättningarna för träd och planteringar.
Energieffektivisering och förnybar energi
Under 2020 har staden fortsatt arbetet med att driftoptimera system för värme, kyla och ventilation i syfte att minska energianvändningen. Staden har under året även behövt anpassa verksamheten utifrån den rådande pandemin vilket också har lett till temporära minskningar i energianvändning till följd av stängda verksamheter. Staden har en hög målsättning gällande egen produktion av solenergi och under 2020 har staden producerat 3 873 MWh vilket är en ökning jämfört med 2019 då produktionen var 3 223 MWh, trots driftproblem vid flera anläggningar.
Staden har en hög målsättning gällande egen produktion av solenergi och under 2020 har staden producerat 3 873 MWh. |
Luft, vatten och grönstruktur
Arbetet för att förbättra luftkvaliteten avseende partiklar (PM10) och kvävedioxid (NO2) har drivits vidare under året med målsättningen att luftkvalitetsnormerna inte ska överskridas på stadens gator. Staden har arbetat aktivt med dammbindning av gator och trafikleder, tidig vårstädning av gator, städning med ny teknik och optimerad halkbekämpning. En av de största bidragande faktorerna är vädret och en snöfattig vinter som denna tenderar att ge mer PM10. Väderprognoser har följts löpande och extra insatser har genomförts för att minska antalet dygnsöverskridanden avseende PM10 på stadens gator, vilket har gjort att partikelhalterna har minskat över tid. Arbetet behöver dock drivas vidare och staden har alltjämt utmaningar med att klara det långsiktiga nationella miljömålet om frisk luft.
Arbetet med att uppnå god vattenstatus i stadens vattenförekomster har under året resulterat i att stadens första lokala åtgärdsprogrammet har antagits för Magelungen och Forsån. Stadens två indikatorer för god vattenstatus uppnås inte. Orsaken till svårigheterna att nå miljökvalitetsnormerna är dels att det fysiska åtgärdsarbetet inte har börjat genomföras i tillräcklig utsträckning och dels behöver normsättningen utvecklas så att den bättre speglar de naturliga förutsättningarna i stadens vatten och de svårigheter som åtgärder i urban miljö medför. Staden arbetar aktivt med dessa frågor.
Ett viktigt verktyg inom ramen för Grönare Stockholm är investeringar i ytterstadens parker där ett 30-tal projekt genomförs och den enskilt största investeringen är utvecklingen av Vårbergstoppen i Skärholmen till en modern stadspark.
Exploateringsnämnden har under året utvecklat en ny uppföljningsportal som ska användas för att följa upp krav så som energianvändning, dagvattenhantering, användning av grönytefaktor vid planering av kvartersmark och materialval utifrån Byggvarubedömningen (BVB), vid markanvisning på stadens mark.
Klimatinvesteringar
Kommunfullmäktige har avsatt klimatinvesteringsmedel för åtgärder som ska bidra till stadens möjlighet att uppnå de långsiktiga målen att minska de klimatpåverkande koldioxidutsläppen och en hög beredskap för kommande klimatförändringar. Under 2020 har dessa medel använts till energieffektiviseringar i stadens verksamheter såsom byte till nya vitvaror, LED-belysning, elcyklar och solcellsdrivna skräpkorgar. Klimatinvesteringsmedlen har även använts till klimatanpassningsåtgärder såsom att anlägga växtbäddar och biokol.
Sveriges miljöbästa kommun 2020, kategori storstad
Aktuell Hållbarhets kommunranking kartlägger varje år svenska kommuners miljöarbete. 2020 kom Stockholms stad på första plats i kategorin storstäder och storstadsnära kommuner och på tredje plats i den totala rankingen. Staden förbättrade sig därmed 25 placeringar från plats 28 i föregående års ranking.
Indikatorer
Andel badplatser med bra badkvalitet
Årsmål: 91 %
Utfall totalt: 75 %
Måluppfyllelse: Delvis
Kommentar: Under 2020 har åtta badplatser haft minst ett otjänligt provresultat på grund av perioder av bland annat mycket nederbörd och stor mängd fåglar på stränderna (vars avföring kan ha dragits ner i vattnet) och en hög belastning av badande.
Andel bygg- och anläggningsentreprenader i stadens regi som uppfyller stadens krav avseende användning av Byggvarubedömningen (BVB) eller därmed jämförliga system
Årsmål: 100 %
Utfall totalt: 97,2 %
Måluppfyllelse: Delvis
Kommentar: BVB och jämförliga system är under implementering.
Andel exploateringsprojekt som gör relevant grönytekompensation vid ianspråktagande av mark i områden med ekologiska och rekreativa värden
Årsmål: 90 %
Utfall totalt: 50 %
Måluppfyllelse: Ej
Kommentar: Under året har totalt fyra projekt där grönmark tagits i anspråk slutredovisats. I två av dessa har inte grönkompensation genomförts.
Andel farligt avfall i soppåsen
Årsmål: 0,10 %
Utfall totalt: 0,12 %
Måluppfyllelse: Delvis
Kommentar: Små mängder med farligt avfall och elavfall fanns i samtliga prover som levererats från hushållen. Farligt avfall utgör i genomsnitt 0,03 procent och elavfallet 0,09 procent av restavfallets vikt. Det farliga avfallet består av läkemedel, nagellack och kemikalier. El-avfallet är batterier, glödlampor, elkablar, laddare och annat typ av småel.
Andel hämtställen med matavfallsinsamling av hämtställen med möjlighet till matavfallsinsamling
Årsmål: 70 %
Utfall totalt: 73 %
Måluppfyllelse: Helt
Kommentar: 73 procent är ett ej viktat medelvärde. Variation i utfall från 33 procent till 99 procent.
Andel inköpta ekologiska måltider och livsmedel i staden i kronor av totala värdet av inköpta måltider och livsmedel
Årsmål: 55 %
Utfall totalt: 45,5 %
Måluppfyllelse: Delvis
Kommentar: Svårigheter att genomföra utbildningsinsatser och förändringsarbete i verksamheter med stor påverkan av pandemin.
Andel matavfall till biologisk behandling
Årsmål: 55 %
Utfall totalt: 27,5 %
Måluppfyllelse: Ej
Kommentar: Mängden insamlat matavfall har påverkats av pandemin. I mars påbörjade en minskning av matavfallet för restauranger, konferensanläggningar och hotell. En ökning skedde under hösten men mot slutet av året minskade volymerna åter igen.
Andel vattenförekomster som följer miljökvalitetsnormerna för ekologisk status
Årsmål: 30 %
Utfall totalt: 14 %
Måluppfyllelse: Ej
Kommentar: Det fysiska åtgärdsarbetet har inte börjat genomföras i tillräcklig utsträckning för att minska halterna av näringsämnen och miljögifter som når stadens vattenförekomster.
Andel vattenförekomster som följer miljökvalitets-normerna för kemisk status
Årsmål: 20 %
Utfall totalt: 14 %
Måluppfyllelse: Delvis
Kommentar: Det fysiska åtgärdsarbetet har inte börjat genomföras i tillräcklig utsträckning för att minska halterna av näringsämnen och miljögifter som når stadens vattenförekomster
Antal av 15 utvalda ämnen som uppvisar sjunkande eller oförändrade halter i slam
Årsmål: 15 st
Utfall totalt: 14 st
Måluppfyllelse: Delvis
Kommentar: 14 av 15 ämnen visar en minskad eller en oförändrad halt i slam jämfört med basår (2013–2015). Det är halten PBDE 209 (rullande treårsmedelvärde 2018–2020) som ökat med 5 procent jämfört med basåret 2013–2015.
Antal dygn över normvärdet för kvävedioxid i luft
Årsmål: Max 7 dygn
Utfall totalt: 2 dygn
Måluppfyllelse: Helt
Kommentar: –
Antal dygn över normvärdet för PM10 i luft
Årsmål: Max 35 dygn
Utfall totalt: 11 dygn
Måluppfyllelse: Helt
Kommentar: –
Antalet kemiska produkter i stadens verksamheter som innehåller utfasningsämnen
Årsmål: 101 st
Utfall totalt: 118 st
Måluppfyllelse: Delvis
Kommentar: Chemsoft har implementerats i fler verksamheter under året.
El- och värmeproduktion baserad på solenergi
Årsmål: 3 420 MWh
Utfall totalt: 3 878 MWh
Måluppfyllelse: Helt
Kommentar: –
Klimatpåverkan från upphandlade livsmedel och måltider
Årsmål: 1,9 kg CO² per kg livsmedel
Utfall totalt: 1,98 kg CO² per kilo livsmedel
Måluppfyllelse: Delvis
Kommentar: Svårigheter att genomföra utbildningsinsatser och förändringsarbete i verksamheter med stor påverkan av pandemin.
Plast till energiåtervinning
Årsmål: 30 kg/inv och år
Utfall totalt: 30 kg/inv och år
Måluppfyllelse: Helt
Kommentar: Plockanalys utfördes i november 2020.
Relativ energieffektivisering i stadens verksamheter
Årsmål: 2 % energieffektivisering relativt 2018
Utfall totalt: –
Måluppfyllelse: –
Kommentar: Rapporteras i tertialrapport 1.
Totalt köpt energi i stadens verksamheter
Årsmål: 1 945 GWh
Utfall totalt: 1 872 GWh
Måluppfyllelse: Helt
Kommentar: –
Utsläpp från Stockholms stads flygresor
Årsmål: 1 080 ton CO²
Utfall totalt: 208 ton CO²
Måluppfyllelse: Helt
Kommentar: –
Utsläpp per invånare (ton CO2e per invånare)
Årsmål: 2,1 ton CO²/inv
Utfall totalt: 1,9 ton CO²/inv
Måluppfyllelse: Helt
Kommentar: Utfallet avser beräkningar för 2019. Beräkningarna är preliminära och baseras delvis på prognoser och skattade värden p.g.a. eftersläpning i statistik. Fastställt värde för 2019 samt prognostiserat värde för 2020 beräknas i maj 2021.
Återbruk inom stadens egen verksamhet (Stocket)
Årsmål: 4 500 st
Utfall totalt: 1 845 st
Måluppfyllelse: Ej
Kommentar: Distansarbete under 2020 har gjort att byte av secondhandprodukter pausats i flera verksamheter.
Mängden hushållsavfall per person
Årsmål: 420 kg/person
Utfall totalt: –
Måluppfyllelse: –
Kommentar: Rapporteras i tertialrapport 1. Prognosen indikerar att årsmålet kommer att uppfyllas.