Stockholm har en budget i balans och långsiktigt hållbara finanser
| Mål för verksamhetsområdet Stockholm ska vara en ekonomiskt hållbar storstad för framtiden. Staden ska ha en budget i balans och långsiktigt hållbara finanser, och skattemedlen ska användas effektivt till största nytta för stockholmarna. God ekonomisk hushållning är en förutsättning för att staden i framtiden ska klara av att möta de krav som morgondagens stockholmare ställer på en effektiv användning av skattebetalarnas pengar. |
| Måluppfyllelse för året Målet för verksamhetsområdet bedöms ha uppfyllts helt under 2020 baserat på vad som framgår nedan. För nio av tio av kommunfullmäktiges indikatorer har årsmålet uppnåtts helt och för en har det uppnåtts delvis. 27 av 31 nämnder bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet uppnås helt och fyra bedömer att målet uppnås delvis. Stockholms Stadshus AB bedömer att målet uppnås helt. Nämnder och bolagsstyrelser har i huvudsak genomfört de aktiviteter de föresatt sig i sina verksamhetsplaner. |
Svåra planeringsförutsättningar i en tid av osäkerhet
Utöver den påverkan pandemin har haft för den enskilda individen och skapat osäkerhet i vår omvärld, så har den också påverkat stadens verksamheter och nämnder i stor utsträckning under 2020. Exempel på detta kan vara förlorade intäkter i verksamheter som varit tvungna att hålla stängt under stora delar av året, osäkerhet kring hur staten kommer att stötta kommuner och regioner med statsbidrag samt ökade kostnader för bland annat skyddsåtgärder och information.
Stadens nämnder visar ett överskott på totalt 839 mnkr, varav 372 mnkr avser stadsdelsnämnderna. Överskottet kan till stor del förklaras av de ersättningar som kommit från staten på grund av pandemin men också till stor del för att nämnderna har haft lägre kostnader i och med att verksamheter tvingats hålla stängt, stora evenemang som ställts in och en minskad efterfrågan av kommunal service bland stadens brukare. Nämndernas kostnader för sjukfrånvaro har ersatts med statsbidrag under stora delar av året vilket påverkar överskottet, nämnderna har utöver detta haft en allmän försiktighet i förbrukning av tilldelade medel. För att fortsatt säkra en ekonomi i balans är det viktigt att nämnderna även framöver fortsätter vara försiktiga och inte tar på sig för stora kostnader som idag täcks av statsbidrag då dessa kommer att trappas ner under 2022.
Den största avvikelsen finns på utbildningsnämnden där överskottet till stor del beror på just effekter av pandemin, där statens övertagande av sjuklönekostnader haft störst effekt på nämndens resultat. Även arbetsmarknadsnämndens överskott är på grund av statsbidrag. Södermalms stadsdelsnämnds överskott beror också till stor del på effekter av pandemin där inte bara de statliga ersättningarna spelar roll, utan även minskade kostnader för köp av verksamheter och verksamheter som varit helt eller delvis stängda under året påverkar både intäkts och kostnadssidan på nämnden. De svåra planeringsförutsättningarna som pandemin har medfört under året visar sig även i nämndernas prognossäkerhet där målet på +/- 1 procent inte uppnås utan hamnar på två procent. Detta beror till stor del på att nämnderna till tertialrapport 2 använt sig av försiktighetsprincipen och därför får en större avvikelse än normalt.
Det samlade resultatet visar att nämnderna har en budgetföljsamhet på 98,2 procent efter resultatöverföringar. Verksamheterna har under året tvingats ta stora kliv i sitt digitaliseringsarbete när fysiska möten blivit digitala och utbildning har skett på distans. Staden har tillsammans med näringsliv, civilsamhälle och regioner samverkat för att kunna ge en fortsatt god och säker service till medborgarna trots en pågående pandemi. Det är stora lärdomar som staden tar med sig även när verksamheterna kan börja återgå till ett normalläge.
Stadens nämnder överskred investeringsbudgeten med 127 mnkr vilket ger en budgetavvikelse på 102 procent och en prognossäkerhet på tre procent jämfört med tertialrapport 2. Exploateringsnämnden redovisar som enda nämnd ett underskott om cirka 455 mnkr, vilket beror på en högre genomförandetakt än planerat för projekt i genomförandefas. Övriga nämnder har ett överskott där kyrkogårdsnämnden och trafiknämnden har de större avvikelserna. För trafiknämndens del beror överskottet på en reviderad tidplan för ett antal förhållandevis stora projekt medan det för kyrkogårdsnämnden beror på förskjutningar i projekt Järva begravningsplats och renovering av ekonomibyggnader på norra begravningsplatsen. Avvikelserna visar att det finns ett fortsatt behov av att utveckla styrning och uppföljning av stadens investeringsprojekt.
Indikatorer
Kommunkoncernens soliditet inkl. pensionsåtaganden på kort sikt
Årsmål: 30 %
Totalt utfall: 49 %
Måluppfyllelse: Helt
Kommunkoncernens soliditet inkl. pensionsåtaganden på lång sikt
Årsmål: 34 %
Totalt utfall: 49 %
Måluppfyllelse: Helt
Nämndens budgetföljsamhet före resultatöverföringar
Årsmål: 100 %
Totalt utfall: 97,3 %
Måluppfyllelse: Helt
Nämndens budgetföljsamhet efter resultatöverföringar
Årsmål: 100 %
Totalt utfall: 98,2 %
Måluppfyllelse: Helt
Nämndens prognossäkerhet T2
Årsmål: + / – 1 %
Totalt utfall: 2 %
Måluppfyllelse: Delvis
Stadens ekonomiska resultat (lägst)
Årsmål: 0,1 mnkr
Totalt utfall: 4 865 mnkr
Måluppfyllelse: Helt
Stadens kapitalkostnader per nettodriftskostnader (max)
Årsmål: 7 %
Totalt utfall: 6 %
Måluppfyllelse: Helt
Stadens nettodriftskostnader per skatteintäkter (max)
Årsmål: 100 %
Totalt utfall: 96 %
Måluppfyllelse: Helt
Stadens soliditet inkl. pensionsåtaganden på kort sikt
Årsmål: 30 %
Totalt utfall: 35 %
Måluppfyllelse: Helt
Stadens soliditet inkl. pensionsåtaganden på lång sikt
Årsmål: 34 %
Totalt utfall: 35 %
Måluppfyllelse: Helt
Stockholm använder skattemedlen effektivt till största nytta för stockholmarna