Omvärldsanalys

Skakig världsekonomi till följd av covid-19-pandemin

Dramatiska BNP-fall det andra kvartalet följdes av starka rekyler det tredje kvartalet. Internationella valutafonden (IMF) beräknar att hela världsekonomin totalt krympte med 4 procent under 2020. Under kommande år väntas en återhämtning och IMF beräknar att global BNP växer med 5,5 procent år 2021 och 4,2 procent år 2022.

Även svensk ekonomi har präglats starkt av pandemin. Efter ett historiskt BNP-fall på 8 procent under andra kvartalet 2020, kom en rekyl uppåt under tredje kvartalet och BNP ökade med 4,9 procent. Totalt minskade Sveriges BNP med 2,8 procent under 2020. Lågkonjunkturen förväntas förbli djup under 2021 och BNP-tillväxten bli omkring 3 procent. Trots omfattande åtgärder för att stödja näringslivet och hålla uppe sysselsättningen har den relativa arbetslösheten i riket stigit till 8,3 procent av arbetskraften år 2020 från 6,8 procent 2019. Pandemins effekter på arbetsmarknaden har slagit särskilt hårt mot unga och utrikes födda.

Näringslivet i Stockholm har drabbats hårt

Pandemins ekonomiska följdverkningar har varit särskilt tydliga i Stockholm. Stockholms näringsliv kännetecknas av en stark tjänstesektor och många globala företag som är beroende av handel och internationellt samarbete. Stockholm har också en stark besöksnäring med många företag inom hotell- och restaurangnäringen som har drabbats hårt. Handelskammarens konjunkturbarometer, som läser av framtidstron hos företag och hushåll i Stockholms län, visar på ett konjunkturläge som är svagare än det historiska genomsnittet. Detta trots att konjunkturen stärkts under de senaste kvartalen jämfört med första kvartalet 2020 då barometern störtdök med 34 enheter, till 60,4. Det är den i särklass största nedgången till den lägsta nivån som någonsin har uppmätts för Stockholmsbarometern. Trots återhämtningen är lägesbilden tudelad där ett antal kontaktnära branscher fortsatt befinner sig i ett akut krisläge.

Stockholmsbarometern i ett längre tidsperspektiv

Stockholmsbarometern visar hur konjunkturläget i Stockholm utvecklats från 2006 till 2020. Konjunkturen föll kraftigt i början av pandemin och ligger fortfarande på en lägre nivå än normalt.

Stockholmsbarometern i ett längre tidsperspektiv (pdf, 88 kB, nytt fönster)

Demografisk utveckling

Lägsta befolkningsökningen sedan 1983

Under år 2020 ökade Sveriges folkmängd med 51 706 personer till nära 10,4 miljoner invånare, vilket är den lägsta ökningen sedan år 2005. Stockholms län ökade med 14 909 personer till 2,4 miljoner. Stockholms stads hade vid årsskiftet en folkmängd på 975 551 och folkökningen uppgick till 1 478 personer, vilket var den lägsta ökningen sedan 1983.

Den svaga befolkningsökningen förklaras främst av ett negativt flyttnetto, som både beror på en minskad inflyttning från utlandet till följd av pandemin och en ökad utflyttning till såväl grannkommunerna i länet som till övriga län i Sverige. I ett historiskt perspektiv sticker främst flyttningarna mot övriga Sverige ut, men även flyttningarna mot utlandet. Senast Stockholms stad hade ett negativt netto mot övriga län var år 1980 och nettot mot utlandet är det lägsta sedan år 2005. Även det negativa inrikes flyttnettot är troligen en effekt av pandemin och den arbetslöshet som den orsakat.

Flyttnetto för Stockholms stad 2020

(inflyttade minus utflyttade)

Totalt	-4 618
därav utlandet	3 877
därav övriga län	-157
därav Stockholms län	-8 338

Den ökade dödligheten till följd av pandemin är också en delförklaring, även om effekten inte är så stor som befarats. Det föddes 12 950 barn i Stockholms stad under 2020, vilket ligger i nivå med 2019. Antalet avlidna var 7 341, vilket är 1 072 fler än år 2019 och det högsta antalet döda sedan år 2007. Sammantaget uppgår födelseöverskottet till 5 609 personer år 2020, vilket var 1 068 färre än år 2019.

personer bodde i Stockholms stad vid årsskiftet 2019/2020.
barn föddes i Stockholms stad under året.

Befolkningsförändringar år 2020, Stockholms stad

I Stockholm liksom i hela Sverige växer befolkningen långsammare i de mest förvärvsarbetande åldrarna 20-64 år än i den totala befolkningen. Det innebär att den demografiska försörjningskvoten stiger.

Den övergripande bilden är att försörjningskvoten stiger för hela riket men att storstäderna samtidigt både har och kommer att ha en mer gynnsam försörjningskvot än landsbygden och att skillnaderna kommer att fortsätta öka. Detta behöver beaktas i den fortsatta kommunala planeringen eftersom det påverkar hela kommunkollektivet till följd av det kommunala utjämningssystemet.

Befolkningstillväxten och de demografiska förändringarna medför ökade behov av såväl tjänster inom stadens verksamheter som investeringar i till exempel bostäder, skolbyggnader, idrottsanläggningar och äldreboenden. Den höga investeringstakten medför samtidigt att kostnaderna för avskrivningar fortsätter att öka.

Verksamhetsrisker

Kompetensförsörjning

Kompetensförsörjningen är en av nyckelfaktorerna för Stockholms stads möjlighet att utveckla och leverera välfärdstjänster av hög kvalitet. Stockholms stads strategi för kompetensförsörjning tar sin utgångspunkt i att vara en förebild som arbetsgivare och behålla engagerade medarbetare genom att erbjuda goda utvecklingsmöjligheter.

Av det årliga rekryteringsbehovet beror cirka 74 procent på att medarbetare lämnar staden på egen begäran. Omkring 18 procent av det totala rekryteringsbehovet beror på pensionsavgångar och resterande rekryteringsbehov beror på volymökningar på grund av befolkningstillväxten.

Det samlade rekryteringsbehovet till stadens egna verksamheter förväntas långsiktigt ligga på i snitt 6 200 personer per år den kommande tioårsperioden.

Det samlade rekryteringsbehovet till stadens egna verksamheter förväntas långsiktigt ligga på i snitt 6 200 personer per år den kommande tioårsperioden, med nuvarande fördelning mellan kommunalt och enskilt driven verksamhet.

Det största rekryteringsbehovet förväntas finnas inom grundskola och i förskoleverksamhet där det råder fortsatt brist på legitimerade förskollärare. Störst ökning av rekryteringsbehoven kommande tioårsperiod finns i äldreomsorgen där tillräckliga kunskaper i svenska språket är en utmaning.

Lokalförsörjning

Stadens verksamheter hyr in cirka 3 miljoner kvadratmeter lokaler, varav 1,8 miljoner är pedagogiska lokaler. Staden hyr dessutom ut cirka 8 000 lägenheter i andra hand för bostadsändamål; inom vård- och omsorg, särskilda boenden och dylikt. Totalt hyr staden lokaler för cirka 4,2 mdkr per år. Tendensen är att hyres­kost­naderna ökar i Stockholm och det är viktigt att effektivisera lokal­ut­nytt­jandet för att frigöra resurser för prioriterad verksamhet.

Stadens verksamheter hyr in cirka 3 miljoner kvadratmeter lokaler.

Det är viktigt att inom alla delar av kommunkoncernen fokusera på arbetet att effektivisera och hålla tillbaka lokal­kostnads­ökningarna för att frigöra resurser för prioriterad verksamhet. Till stöd för detta finns stadens lokal­försörjnings­process, där nämnderna årligen upprättar en lokalförsörjningsplan och dessa, från och med i år, aggregeras av kommunstyrelsen till en stads­övergripande lokal­resursplan. Särskilt fokus detta första år har varit på pedagogiska lokaler eftersom lokaler för förskola, grund- och gymnasieskola, utifrån antalet kvadratmeter utgör de största lokalgrupperna. Överlag behöver behovsanalyser och kopplingen till befolkningsutvecklingen stärkas eftersom staden framöver behöver kunna prioritera mellan olika lokalprojekt. Befintliga lokaler måste utnyttjas optimalt och ambitionsnivån behöver vara realistisk. Lokal­resurs­planen ska också tydliggöra behov som externa aktörer kan omhänderta.

Det finns utmaningar med höga kostnader i samband med skol- och för­skole­projekt när till­fälliga lokaler (tids­begränsade bygg­lov) ska ersättas med perma­nenta lösningar men också vid underhålls-, om- och till­bygg­nations­projekt av befintliga skolor. Varje investering måste vara motiverad och ett tydligt bakom­liggande behov ska därför finnas till grund för varje föreslagen åtgärd.

Omvärldsrisker

Antalet sysselsatta minskar

Sedan andra halvåret 2020 minskar antalet sysselsatta i Stockholms stad som en direkt konsekvens av pandemin. Fram tills dess har sysselsättningen i staden och länet ökat kontinuerligt varje kvartal sedan 2005. Per år har det inneburit drygt 10 000 fler sysselsatta personer i staden och 22 000 i Stockholms län, främst till följd av en växande befolkning och en gynnsam arbetsmarknad. Arbetsförmedlingen bedömer att antalet sysselsatta i länet kommer att fortsätta minska under andra halvåret 2021 för att sedan sakta börja vända uppåt.

Sysselsättningsgraden som mäter andelen sysselsatta i procent av befolkningen minskade därför något under 2020 och ligger nu på 74 procent i Stockholms stad, vilket fortfarande är betydligt högre än i övriga riket och i de andra storstäderna.

Sysselsatta som andel av befolkningen 15–74 år, storstäder

Arbetslösheten stiger

Arbetslösheten, särskilt den öppna arbetslösheten, har ökat kraftigt i staden under 2020. Framför allt unga och utrikesfödda drabbades av ökad arbetslöshet tidigt under pandemin, vilket delvis förklaras av att många i dessa grupper arbetar inom kontaktnära branscher som till exempel hotell- och restaurangverksamhet och persontransporter. I genomsnitt var antalet inskrivna öppet arbetslösa i Stockholms stad 30 500 personer under 2020, vilket kan jämföras med cirka 18 800 personer år 2019, se diagram nedan -Antal öppet arbetslösa i Stockholms stad per vecka 2018-2020. Under samma period ökade arbetslöshetsnivån med 1,9 procentenheter till 8,0 procent, se tabell nedan -Sysselsättningsnyckeltal för staden.

Sysselsättningsnyckeltal för staden

Nyckeltal	2019	2020	För­ändring
Sysselsättningsgrad, 15–74 år*	74,4 %	74,0	-0,4 p.e.
Relativ arbetslöshet i procent av arbetskraften *	6,1 %	8,0 %	+1,9 p.e.
Inskrivna öppet arbetslösa (dec)**	20 555	29 780	+44,9 %
Nyanmälda platser (dec)**	13 512	10 591	-21,6 %
Nystartade företag***	13 148	14 727	+12,0 %

Källor: *SCB,** Arbetsförmedlingen,***Bolagsverket

Antal öppet arbetslösa i Stockholms stad per vecka 2018–2020

Källa: Arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlingens prognos för 2021 visar att återhämtningen kommer att ta tid och effekterna av pandemin blir tydliga på arbetsmarknaden under hela 2021 och 2022. I det inledande skedet när den ekonomiska aktiviteten ökar beräknas redan anställda som beviljats korttidsarbete att gå upp i arbetstid. Det är först senare i återhämtningsfasen som företagen nyrekryterar personal. Många inskrivna arbetslösa har en svag position på arbetsmarknaden. En fullföljd gymnasieutbildning är den enskilt viktigaste faktorn för att varaktigt etablera sig på arbetsmarknaden.

Svagare skatteunderlagsutveckling

Stadens finansiering bygger till övervägande del på skatteintäkter som i sin tur beror på såväl stadens som rikets skatteunderlag och på det kommunala utjämningssystemet. Till följd av pandemin och den svaga utvecklingen på arbetsmarknaden räknar Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) med en kraftig inbromsning av skatteunderlagstillväxten i Sverige under år 2020. Tillväxten i skatteunderlaget beräknas till 2,2 procent år 2020, vilket kan jämföras med det historiska genomsnittet de senaste decennierna på cirka 4 procent per år. Orsaken till den låga skatteunderlagstillväxten är främst en kraftig minskning av antalet arbetade timmar, som är basen i kommunernas skatteunderlag. Samtidigt har statliga åtgärder såsom korttidspermitteringsregler och förstärkt arbetslöshetsersättning bidragit till att hålla uppe skatteunderlaget. För 2021 beräknas antalet arbetade timmar öka och SKR räknar med en ökad skatteunderlagstillväxt.

Finansiella risker och riskhantering

Finanspolicyn beslutas av kommunfullmäktige och anger mål och riktlinjer för finansverksamheten inom den kommunala koncernen samt identifierar de finansiella risker som den kommunala koncernen är exponerad för och hur de ska hanteras. Riskerna följs upp löpande av en riskkontrollfunktion och rapporteras till kommunstyrelsens ekonomiutskott. Den kommunala koncernen är exponerad för främst följande risker: ränterisk, finansieringsrisk, kredit- och likviditetsrisk, marknadsrisk.

Ränterisk

Skuldförvaltningen hanteras effektivt inom de ramar som finns i enlighet med fastställd finanspolicy. I analys av upplåningen används, om inte annat anges, det valutasäkrade beloppet enligt tillämpning av säkringsredovisning. Den kommunala koncernen Stockholms stad hade den 31 december 2020 en extern skuldportfölj om 63 392,9 mnkr (57 601,9 mnkr). Den externa skuldportföljen har under året ökat med 5 791,0 mnkr. Nettoskuldportföljen, det vill säga bruttoskuld minus placeringar, var för den kommunala koncernen 63 376,9 mnkr (57 585,0 mnkr), vilket är en ökning om 5 791,9 mnkr för motsvarande period. Skuldökningen beror på en fortsatt hög investeringsnivå i den kommunala koncernen som delvis finansieras med lån.

Ränterisk uttrycks som genomsnittlig räntebindningstid (duration) för den externa skuldportföljen samt en definierad ränteförfallostruktur. Duration (inklusive derivat) ska varken vara kortare än 1,5 år eller längre än 4,5 år. Per den 31 december 2020 uppgick genomsnittlig räntebindningstid för den externa skuldportföljen till 1,9 år (2,0 år). Exklusive beaktande av ränteswappar uppgick den genomsnittliga räntebindningstiden till 1,7 år (1,7 år). Maximalt 65 procent av skuldportföljen får förfalla inom ett år och per balansdagen förföll 39,7 procent (38,5 procent) av räntorna inom ett år.

Upplåning sker till både fast och rörlig ränta på inhemsk och internationell lånemarknad. Samtliga derivatinstrument utestående på balansdagen är, i enlighet med finanspolicy, säkringsinstrument med syfte att hantera ränte- och valutarisk i den kommunala koncernens skuldportfölj. Valuta- och räntederivat uppgår per balansdagen till ett sammanlagt nominellt belopp brutto om 10 153,4 mnkr (11 395,1 mnkr).

Finansieringsrisk

Finansieringsrisken är risken att vid kapitalförfall inte kunna återfinansiera förfallet eller endast lyckas låna till kraftigt ökade kostnader. Finansieringsrisken hanteras genom att kapitalförfallen, i möjligaste mån utifrån marknads­förut­sätt­ningar, sprids över tid. Stockholms stad arbetar aktivt med att hantera förfallostrukturen, bredda investerarbasen och samarbetar med många olika motparter, vilket medför minskad refinansieringsrisk. Den externa skuldportföljen ska enligt finanspolicy ha en kapitalförfallostruktur där maximalt 45 procent får förfalla inom ett år. Per balansdagen förföll 14,1 procent (18,2 procent) av kapitalet inom ett år. En löptid om maximalt 10 år gäller vid upplåning.

Likviditetsrisk

För att säkerställa upplåning, när annan finansiering inte är möjlig, ska den kommunala koncernen alltid ha tillgång till en betalningsberedskap om minst 5 000 mnkr enligt finanspolicy. Per balansdagen uppgick ramar för betalningsberedskap till totalt 10 500 mnkr och tillgänglig betalningsberedskap uppgick till 10 067,0 mnkr (9 749,8 mnkr). Staden har under covid-19-pandemin haft ett mycket stabilt läge med god betalningsberedskap och likviditet.

Kreditrisk

Kreditrisk är risken för att en motpart inte kan uppfylla sina betalningsförpliktelser. Kreditrisken mäts som kreditvärde och exponering per motpart eller instrument enligt finanspolicy. Den lägsta tillåtna rating vid kreditexponering är BBB+ hos kreditvärderingsinstitut Standard and Poor´s och Moody´s.

Marknadsrisk

Marknadsrisk definieras som risken för att förändringar av räntor, växelkurser och priser leder till en ofördelaktig förändring av värdet av tillgångar och skulder. Per balansdagen har den kommunala koncernen inga finansiella placeringar utöver särskilda beslut i kommunfullmäktige om 16,0 mnkr (16,9 mnkr). Stockholms stad använder enligt finanspolicy derivat för att minimera risken för oförutsett högre räntekostnader, orsakade av ränte- och valutaförändringar under löptiden för ingående lån i skuldportföljen.

Valutarisk

Lån och placeringar ska enligt finanspolicyn valutasäkras till 100 procent. Den del av extern skuldportfölj som är i utländsk valuta, 14,8 procent NOK, är genom swappar omvandlad till SEK. Således finns ingen valutarisk i den externa skuldportföljen. Kontrakterade flöden i utländsk valuta över motsvarande 25 mnkr ska rapporteras enligt finanspolicy.

Pensioner

Den totala förmånsbestämda ålderspensionen inklusive särskild löneskatt år 2020 uppgår till 10 394 mnkr (9 701) för kommunkoncernen, vilket innebär att pensionsavsättningen har ökat med 7 procent under året.

Stadens skuld för förmånsbestämd ålderspension inklusive särskild löneskatt på pensionskostnader redovisas i balansräkningen och uppgår till totalt 8 050 mnkr (7 392 mnkr). Pensionsavsättningen har under året ökat med 9 procent (11,7 procent). Ökningen förklaras i huvudsak av att löneökningar leder till att fler av den befintliga personalen kommer upp i inkomstnivåer som ger förmånsbestämd tjänstepension. Hela arbetstiden hittills i kommunsektorn läggs då till grund för den förmånsbestämda pensionen, vilket ger en språngeffekt på skulden. Beräkningen av skulden bygger på Sveriges Kommuner och Regioners riktlinjer, RIPS19. Grunden för beräkningarna är pensionsavtalet KAP-KL. För anställda födda 1986 och senare gäller avtalet AKAP-KL, som är helt avgiftsbestämt.

Pensionsskulden intjänad till och med 1997 utgör en ansvarsförbindelse och uppgår till 16 158 mnkr (16 366 mnkr) inklusive särskild löneskatt. Minskningen i skulden är lägre än tidigare år och beror på att SKR under året har beslutat om en pensionsöverenskommelse, PÖK18, där personer födda 1954 och senare kompenseras. För stadens del har det inneburit en engångseffekt på 192 mnkr. Årlig kostnad för PÖK18 beräknas hamna på 7 till 10 mnkr.

Redovisningen, av denna del av pensionsskulden som ansvarsförbindelse, sker enligt den så kallade blandmodellen vilket innebär att skulden inte är upptagen i balansräkningen. Balansräkningen visar därmed en mer positiv bild av den ekonomiska ställningen. Vid beräkning av soliditeten ingår dock därför denna del av skulden. Den yngre personalens pensionskostnader (födda efter 1985) betalas i samband med intjänandet. Totalt sett är därmed en minskad pensionsskuld och ansvarsförbindelse att förvänta över tid.

Stadens pensionsskuld är enligt fullmäktiges beslut säkrad i stadens tillgångar. Detta innebär att inga pensionsförsäkringar tecknas och inga fonderingar görs. Kostnaden för avgiftsbestämd ålderspension och särskild löneskatt 2020 beräknas uppgå till 1 063 mnkr, en post som alltså kommer att växa med antalet anställda födda efter 1985.

Händelser av väsentlig betydelse