Kommunala koncernens styrning

Nedan ges en beskrivning av den politiska organisationen utifrån ansvarsområden under 2020.

Kommunfullmäktige

Kommunfullmäktige är Stockholms stads högsta beslutande instans. De 101 ledamöterna utses efter allmänna val som genomförs samtidigt som riksdags- och landstingsvalen.

Kommunfullmäktige fastställer mål och riktlinjer för stadens verksamheter. De ärenden kommunfullmäktige beslutar om bereds av nämnder och styrelser. Kommunfullmäktige beslutar om skatteuttag, taxor och avgifter, fastställer budget och avkastningskrav samt mål och visioner för stadens nämnder och aktiebolag. När de politiska besluten sedan utförs, görs detta av kommunstyrelsen, stadens nämnder och bolag eller av andra på deras uppdrag.

Kommunstyrelsen

Kommunstyrelsen yttrar sig i alla ärenden som kommunfullmäktige beslutar om. Styrelsen har även det övergripande ansvaret för att besluten genomförs och följs upp. Bland kommunstyrelsens övergripande uppgifter ingår att leda och samordna förvaltningen av stadens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och bolags verksamhet. Till styrelsens uppgifter hör också stadens ekonomiska förvaltning och långsiktiga utveckling. Kommunstyrelsen har 13 ledamöter som representerar både majoriteten och oppositionen i kommunfullmäktige.

Kommunstyrelsen har ett ekonomiutskott, ett integrationsutskott samt ett trygghetsutskott.

Kommunstyrelsen har en förvaltning, stadsledningskontoret, som stöd i sitt uppdrag. Stadsledningskontoret har en central strategisk roll i styrningen av staden. Kontoret styr, följer upp och utvecklar stadens ekonomi och verksamhet, ansvarar för att de politiska besluten genomförs, utför sekretariatsuppgifter åt kommunfullmäktige och kommunstyrelsen samt svarar för registratur och arkiv. Stadsdirektören är chef för stadsledningskontoret och har stöd i ledningsfunktionen av en biträdande stadsdirektör.

Rotlar och borgarråd

Staden har tio heltidsarvoderade borgarråd som företräder majoriteten och leder var sin rotel. Roteln utgör stabsfunktion åt sitt borgarråd och bereder ärenden till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Oppositionen har fem borgarråd. Borgarråden bildar tillsammans borgarrådsberedningen vars arbete leds av finansborgarrådet som tillika är kommunstyrelsens ordförande.

Nämnder och bolagsstyrelser

Det dagliga arbetet utförs av stadens förvaltningar och bolag. Ledamöter av nämnder och styrelser utses av kommunfullmäktige. Anställda i förvaltningar och bolag är opolitiska och verkställer det som nämnder och bolagsstyrelser beslutat.

Kommunstyrelsens uppsiktsplikt

Uppsiktsplikt innebär enligt kommunallagens definition att kommunstyrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter. Detta gäller såväl för stadens nämnder som för stadens hel- och delägda aktiebolag, se bilaga 4. Som ett led i uppsiktsplikten har kommunstyrelsen granskat nämndernas verksamhetsplaner inklusive väsentlighet- och riskanalyser för 2020. I de fall nämnderna hade angivit för låga årsmål för indikatorer har de uppmanats att återkomma med mer ambitiösa värden i syfte att säkra uppfyllelsen av kommunfullmäktiges årsmål. Uppsiktsplikten har även utövats genom kommunstyrelsens uppföljning i tertialrapporterna och årsredovisningen för hela kommunkoncernen. Kommunstyrelsen ska årligen fatta beslut om de hel- och delägda aktiebolagen har bedrivit sin verksamhet i enlighet med det fastställda kommunala ändamålet och inom ramen för de kommunala befogenheterna. Kommunstyrelsen anser att bolagen i koncernen Stockholms Stadshus AB under föregående kalenderår har bedrivit en verksamhet förenlig med det fastställda ändamålet.

Stadens lednings- och styrsystem

All planering och uppföljning sker i enlighet med stadens styrmodell, ILS, integrerat system för ledning och styrning av verksamhet och ekonomi. Som stöd i arbetet finns ett webbaserat verktyg (ILS-webb) som används på alla organisatoriska nivåer i staden.

I budgeten för varje år fastställer kommunfullmäktige inriktningsmål, mål för verksamhetsområdena, indikatorer och aktiviteter som tillsammans mäter måluppfyllelse. För varje indikator fastställer kommunfullmäktige ett årsmål. Nämnderna och bolagsstyrelserna konkretiserar kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdena genom nämndens respektive bolagsstyrelsens mål.

Intern kontroll

Under året har staden fortsatt att vidareutveckla arbetet med intern kontroll. Utbildningar och workshops har genomförts för stadens chefer och medarbetare. Därutöver har Stockholms Stadshus AB i samverkan med stadens bolagsstyrelser vidareutvecklat arbetet med intern kontroll. Bolagsstyrelserna har bland annat dokumenterat sina processer i stadens ILS-webb vilket förtydligar bolagsstyrelsernas systematiska internkontrollarbete.

Arbetet med stadens interna kontroll är integrerat i stadens ledning och styrning. Samtliga nämnder ska årligen genomföra en väsentlighets- och riskanalys där åtgärder, vid behov, identifieras som syftar till att minska risk och konsekvens. Utifrån väsentlighets- och riskanalysen ska nämnderna ta fram en internkontrollplan och under året följa upp den interna kontrollen.

Nämndernas bedömning av den interna kontrollen

Stadens samtliga fack- och stadsdelsnämnder har redovisat sitt arbete med intern kontroll under året. Av redovisningen framgår hur arbetet med intern kontroll har fortlöpt under 2020. Genomförandet av kontrollaktiviteterna har i flera fall behövts anpassas till den rådande pandemin.

Alla nämnder utom två bedömer att den interna kontrollen har varit tillräcklig under året. De två nämnderna bedömer sin interna kontroll som delvis tillräcklig och beskriver att pandemin har påverkat arbetet med de kontroller som ska genomföras enligt internkontrollplanen. Kontrollaktiviteter har behövts senareläggas till följd av pandemin. Stadsledningskontoret följer systematiskt upp nämndernas arbete med intern kontroll och för dialog med nämnderna om eventuella utvecklingsbehov. Stadsledningskontoret kan konstatera att arbetet med den interna kontrollen har utvecklats under året, framförallt nämndernas uppföljning. Samtliga nämnder har gjort en väsentlighets- och riskanalys, tagit fram en internkontrollplan och följt upp arbetet.

Stadens systematiska kvalitetsarbete

I alla skeden av livet har invånarna i Stockholms stad rätt att förvänta sig en god verksamhet för sina skattepengar. Kvalitetsarbetet i staden syftar till att utveckla och förbättra kvaliteten i alla verksamheter. Att skapa värde för stadens invånare och företagare står i fokus för allt utvecklingsarbete. För att möta framtida utmaningar blir det än viktigare att också utveckla och främja arbetet med innovationer och digitalisering. För att nå framgång i kvalitets- och innovationsarbetet krävs en god insikt i stockholmarnas och företagens behov och önskemål samt i många fall samarbeten inom en nämnd, mellan nämnder och med externa aktörer.

I alla skeden av livet har invånarna i Stockholms stad rätt att förvänta sig en god verksamhet för sina skattepengar.

Pandemin har påverkat nämndernas förutsättningar att bedriva planerat utvecklingsarbete och en del initiativ har prioriterats om. Samtidigt har pandemin fört med sig utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet på andra områden, till exempel utveckling av digitala arbetssätt, riskanalyser, egenkontroller och rutiner för att hindra smittspridning och hantera konsekvenser av pandemin. Pandemin har också ställt krav på möjligheten att ställa om och anpassa verksamheten.

Nedan beskrivs en del av den utveckling som skett i nämnderna avseende kvalitetsutveckling och innovation. Frågorna belyses också i relation till kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdena.

Kvalitetsutveckling

Nämnderna beskriver hur de arbetar med det systematiska kvalitetsarbetet, vilket tar sin utgångspunkt i stadens integrerade system för ledning och styrning (ILS) och Program för kvalitetsutveckling, men även internkontroll och ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9. Bland annat beskriver de hur de arbetar kontinuerligt med att utveckla och införa metoder, processer, rutiner och arbetssätt för ökad effektivitet och högre kvalitet i verksamheterna.

Synpunkter och klagomål, undersökningar och dialoger med stockholmarna utgör viktiga delar i det systematiska kvalitetsarbetet.

Synpunkter och klagomål, undersökningar och dialoger med stockholmarna utgör viktiga delar i det systematiska kvalitetsarbetet. Till staden inkommer en stor mängd synpunkter och klagomål genom nämndernas egna system och Tyck till-appen. Flertalet nämnder redovisar synpunkter och klagomål samt Lex Sarah, och i varierad grad beskrivs också hur de används i verksamhetsutvecklingen. Utbildningsnämnden redovisar antalet anmälningssärenden och anmälningar om kränkande behandling. Under året har nämnden genomfört digitala informationsträffar om kränkande behandling och riktade insatser till skolor utifrån deras önskemål. Nämnden har också tagit fram en mall för plan mot kränkande behandling.

Samarbetena mellan stadens nämnder fortsätter att utvecklas och struktureras. Under 2020 har exempelvis kulturnämnden: kulturförvaltningen och kulturnämnden: stadsarkivet utrett områden där en effektiv samordning av resurser kan ske. Detta har resulterat i att en gemensam HR-funktion där kulturnämnden: kulturförvaltningen även ger stöd till kulturnämnden: stadsarkivet inrättas i februari 2021.

I syfte att främja en tydligare etableringsprocess, med stöd och information för privata utförare, avseende seniorbostäder och vård- och omsorgsboenden har samverkan mellan äldrenämnden, exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden utvecklats.

Stadsdelsnämnderna i Söderort har inlett ett samarbete mellan ekonomi- och HR-funktionerna med fokus på jämförelser av nyckeltal i syfte att öka analysförmågan.

Innovation

Stockholms stads innovationsstrategi ger en inriktning för hur staden ska stärka sin innovationsförmåga och främja nytänkande hos chefer, medarbetare och stadens leverantörer. Nämnderna beskriver hur de fortsätter att utveckla sina uppdrag med innovation, lärande och samverkan. Det kan exempelvis handla om att etablera strukturer för samarbeten med akademi, privata och offentliga aktörer, men också skapa interna strukturer för att stärka innovationsförmågan. Flera nämnder redovisar olika innovationsprojekt som de på ett eller annat sätt deltar i.

Under de senaste åren har nämnderna utvecklat en intern struktur för att stärka innovationsarbetet genom att inrätta grupper eller råd för att främja utveckling, forskning och innovation. Under 2020 har forumen börjat hitta sina former och ytterligare nämnder har inrättat interna forum för innovation, till exempel socialnämnden.

Kulturnämnden: kulturförvaltningen har fortsatt utveckla medarbetarnas innovationskapacitet genom att öka den digitala mognaden inom ramen för kompetensutvecklingsprojektet Digit or die. Norrmalms stadsdelsnämnd har genomfört workshops för att öka medarbetarnas digitala kompetens. Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd har startat ett innovationsprogram där deltagarna utbildas inom innovation, självledarskap och personlig utveckling.

Inom ramen för Stockholm lab har en pilotutbildning för innovationsledning testats och under året har ytterligare en grupp av stadens direktörer deltagit i en innovationsledarutbildning.

Användningen av digitala lösningar fortsätter att öka och pandemin har snabbat på användningen ytterligare. Bland annat har enheten för sysselsättning, Kungsholmens stadsdelsnämnd, hittat individuella lösningar få att brukarna kunnat få sina behov av sysselsättning tillgodosett på distans och Södermalms stadsdelsnämnds äldreomsorg har erbjudit digitala träffpunkter för att minska ensamhet. Omställningen till digital undervisning inom vuxenutbildningen och gymnasieskolan har gett en skjuts i användandet av digitala verktyg inom undervisningen.

Det pågår en mängd olika innovationsprojekt och samarbeten som stadens nämnder deltar i. Nedan finns ett axplock av dessa.

• Pilotstudie av ”Automatisering och robotisering för effektivare bidragsansökningar (kulturnämnden: kulturförvaltningen),
• Hållbarhet blir standard (miljö- och hälsoskyddsnämnden) – utveckla en analysmetod och samverkansmodell för att ta vara på goda resultat gällande hållbarhetslösningar,
• Kompetenscentrum för dagvatten (Drizzle) som leds av Luleå tekniska högskola (miljö- och hälsoskyddsnämnden),
• Trafiknämnden är medlem i EIT Urban Mobility, ett innovationsnätverk för omvärldsbevakning, utbyte av erfarenheter med andra parter och för att söka medel för innovationsprojekt.
• Stöd till anhörigvårdare för personer med demens i samarbete med Karolinska institutet (Bromma stadsdelsnämnd)
• Verklighetslabbet (Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd) – i samarbete med Micasa, Karolinska institutet, Open lab och Kungliga tekniska högskolan kan forskare, innovatörer, entreprenörer och studenter skicka in ansökningar om att få testa innovationsidéer i verkligheten. Samarbete har också inletts med Östermalms stadsdelsnämnd.

Kvalitetsutmärkelsen

Kvalitetsutmärkelsen är stadens årliga pris för att uppmärksamma och belöna framgångsrik verksamhetsutveckling i staden. Syftet är att stimulera och uppmuntra verksamheter, som finansieras av staden, att utveckla sin kvalitet, samtidigt som goda exempel lyfts fram och sprids. Frågorna i utmärkelsen har ett tydligt fokus på nyttan för stockholmarna, analys av resultat för ständig förbättring, samt spridandet och tillvaratagande av goda exempel. I år deltog 34 enheter i utmärkelsen.

De som bedömer verksamheternas bidrag är stadens examinatorer. Att arbeta som examinator ger en egen utveckling avseende verksamhetsanalys och bedömning. Det ger också en bred kunskap om och förståelse för stadens olika verksamheter. Examinatorerna utbildas årligen i utvärderingsmetodiken av stadsledningskontoret. Under 2020 deltog 67 examinatorer i utvärderingsarbetet. Förutom sitt examinatorsuppdrag i utmärkelsen har de varit goda ambassadörer för utvecklingsarbete i sina egna verksamheter.

Året har präglats av pandemin vilket också har påverkat arbetet med Kvalitetsutmärkelsen. Till viss del har examinatorernas utvärderingsarbete skett via digitala möten. Återkopplingen till de deltagande enheterna har huvudsakligen skett digitalt. Det gick inte att genomföra någon prisceremoni i Stadshuset, som brukligt. Istället gjordes en film, som lades ut på start.stockholm. Där presenterades vinnarna av Kvalitetsutmärkelsen samt Framsteget – Stockholms stads pris för nyskapande. Vinnare utsågs i tre klasser i Kvalitetsutmärkelsen. I Framsteget inkom 25 bidrag. Bland dessa utsågs två vinnare och ett särskilt omnämnande.

Vinnare av Kvalitetsutmärkelsen

Klassen socialtjänst samt stöd och service till personer med funktionsnedsättning

• Enheten för hemlösa, socialnämnden.
• Vuxenenheten, Östermalms stadsdelsnämnd.

Klassen andra verksamheter

• Enheten för förebyggande föräldraskapsstöd, Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd.

Vinnare av Framsteget, Stockholms stads pris för nyskapande

• SOLIDA, ett artificiellt system för att optimera driften av SISAB:s fastigheter, SISAB.
• Gröna Solberga – Testbäddar för utveckling av hållbara lösningar, Stockholmshem.

Särskilt omnämnande

• Förändrade arbetssätt till följd av pandemin – Kungsholmens dagliga verksamhet, Kungsholmens stadsdelsnämnd.

Agenda 2030

Stockholms stad ska vara ledande i genomförandet av Agenda 2030. Genom att nämnder och bolagsstyrelser tar ansvar för lokala utmaningar inom de tre hållbarhetsdimensionerna; social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet, bidrar staden till att förbättra förutsättningarna för en globalt hållbar utveckling. Enligt kommunfullmäktiges budget ska Agenda 2030 bidra till att utveckla hållbarhetsarbetet och stimulera till synergier och samverkan över organisatoriska gränser.

Agenda 2030 ska bidra till att utveckla hållbarhetsarbetet och stimulera till synergier och samverkan över organisatoriska gränser.

En central strategi i genomförandet av de globala målen är att Agenda 2030 beaktas i framtagandet av stadens styrdokument. Agenda 2030 har bland annat integrerats i stadens vision, miljöprogram och näringslivspolicy. På nämndnivå har Agenda 2030 beaktats exempelvis i framtagandet av hållbarhetsprogram för Fokus Skärholmen och Norra Djurgårdsstaden.

Under året har en modell för uppföljning av stadens hållbarhetsarbete utifrån såväl Agenda 2030 som Vision 2040 arbetats fram; en hållbarhetsrapport. Arbetet med rapporten har delvis blivit fördröjt med anledning av pandemin, men den väntas bli färdigställd under inledningen av 2021.

Kommunikation är en aktiv del av arbetet med Agenda 2030, både på stadsövergripande nivå och på nämndnivå. En workshop har genomförts där målansvariga och kommunikatörer gemensamt diskuterade på vilka sätt intern och extern kommunikation kan vara ett verktyg för måluppfyllelse.

I stadens verksamheter pågår ett kunskapsuppbyggande arbete för att förstå hur arbetet med de globala målen kan integreras i ordinarie processer och bidra till att utveckla hållbarhetsarbetet.

I stadens verksamheter pågår ett kunskapsuppbyggande arbete för att förstå hur arbetet med de globala målen kan integreras i ordinarie processer och bidra till att utveckla hållbarhetsarbetet. Ett antal av stadens nämnder och bolagsstyrelser, så kallade målansvariga, har särskilt ansvar för att driva och utveckla arbetet med de globala målen. Under året har arbetet med att integrera Agenda 2030 i ordinarie arbete och processer fortsatt, och flera nämnder har växlat upp sina samarbeten, inte minst de nämnder som har ett gemensamt målansvar.

Pandemin har synliggjort och fördjupat redan existerande ojämlikhet. Såväl ekonomisk som social ojämlikhet har ökat till följd av förändrade förutsättningar. På exempelvis arbetsmarknaden har framförallt unga och utrikesfödda fått det svårare. Principen i Agenda 2030 om att ingen ska lämnas utanför blir därför viktig i det fortsatta utvecklingsarbetet.

Några strategiska utvecklingsområden som både är viktiga i sig och som bidrar till att stärka måluppfyllelsen avseende social hållbarhet i Agenda 2030 är jämställdhet, barns rättigheter och nationella minoriteters rättigheter.

Jämställdhet

Arbetet för ökad jämställdhet bedrivs med utgångspunkt i Program för ett jämställt Stockholm och är i flertalet nämnder väl etablerat. Könsuppdelad statistik används för att analysera resultat. Många nämnder skulle dock tjäna på ett mer systematiskt arbete där insatser tas fram utifrån analyser och identifierade jämställdhetsutmaningar.

Barns rättigheter

Arbetet med barns rättigheter bedrivs enligt Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad och barnkonventionen. I staden finns många metoder och arbetssätt för att integrera ett barnrättsperspektiv och för att pröva barnets bästa. Barn skulle dock behöva vara mer delaktiga i frågor som berör dem, direkt och indirekt. Ett systematiskt arbete och ökad samverkan med barn är utvecklingsområden.

Nationella minoriteter

Arbetet för nationella minoriteters rättigheter behöver stärkas i flera av stadens nämnder, i synnerhet uppbyggandet av förvaltningsområdena för samiska och meänkieli, samt arbetet med romsk inkludering. Arbetet ska bedrivas i enlighet med Stockholms stads riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter och Stockholms stads strategi för romsk inkludering.

Stadens internationella arbete

Stockholm är en del av ett globalt sammanhang. För att realisera stadens intentioner om en modern storstad med möjligheter och valfrihet för alla, en hållbart växande och dynamisk storstad med hög tillväxt samt en ekonomiskt hållbar och innovativ storstad för framtiden behöver Stockholm bedriva ett aktivt internationellt arbete, lära av andra, agera proaktivt och synas, jämföras och samarbeta internationellt, inte minst i pandemins spår. För att ytterligare öka nyttan med stadens internationella arbete ligger den stadsövergripande internationella strategin till grund för alla nämnders och bolagsstyrelsers internationella arbete.

Samarbete inom internationella organisationer och nätverk

Genom att samverka inom ramen för internationella organisationer och nätverk för städer inom olika tematiska områden får staden en starkare röst och ett tydligt sammanhang för kanalisering att dela och hämta hem erfarenheter och goda exempel. Under pandemin har inte minst det nära samarbetet mellan nordiska huvudstäder utgjort viktiga lärdomar kring effekter av åtgärder med mera. Kommunstyrelsen var vid utgången av 2020 medlem i 13 internationella organisationer och nätverk. Ordförandeposten i EUROCITIES (2019–2020) har inneburit en nära dialog med flera av EU:s tyngsta beslutsfattare och därmed en stor synlighet för stadens ståndpunkter, inte minst i för staden särskilt prioriterade frågor som EU:s nya långtidsbudget, klimatlag och klassificeringssystem för hållbara investeringar. För trygghetsarbetet bidrar samverkan inom, exempelvis, det nordiska nätverket Nordic Safe Cities, verksamhetsutveckling och implementering avlärande exempel. I syfte att positionera Stockholm som världsledande i genomförandet av Parisavtalets målsättningar och utveckla stadens arbete är staden aktiv i C40 Cities Climate Leadership Group (styrelsepost), Carbon Neutral Cities Alliance, ICLEI samt World Economic Forums initiativ Net Zero Cities (politiskt representerad i High Level Supervisory Board) samt POLIS (politiska Styrgrupp) i frågor om transport och mobilitet.

Stadens nämnder och styrelser var vid utgången av 2020 sammantaget medlemmar i 85 (+4) internationella organisationer och nätverk.

Stadens nämnder och styrelser var vid utgången av 2020 sammantaget medlemmar i 85 (+4) internationella organisationer och nätverk. I enlighet med stadens internationella strategi och för att uppnå en högre grad av verksamhetsnytta har stadens verksamheter under året omprövat, lämnat och ingått nya internationella sammanhang.

EU:s lagstiftning med påverkan på Stockholm

I enlighet med stadens EU-Policy samordnar staden inspel till EU:s lagförslag inom områden av särskild betydelse för Stockholms stad. Några av de områden som varit aktuella för året kopplar till kommissionens prioritering om EU:s gröna och digitala omställning där EU:s klimatlag och därtill relaterade lagstiftning styr stadens möjligheter att uppnå målet om fossilfrihet till 2040 samt lagstiftning inom området digitalisering som styr stadens möjligheter att utvecklas kostnadseffektivt inom IT- och digitalisering men också frågor som rör öppna data och en stor mängd säkerhetsfrågor kopplade till datahantering.

Finansiering från EU:s fonder och program

En modern, hållbar, innovativ och dynamisk storstad kräver att nya arbetssätt ständigt utvecklas. Att delta i EU- finansierade projekt bidrar dels till att utveckla verksamheten men också till att kompetensutveckla stadens medarbetare genom att ompröva och utveckla arbetssätt och metoder för att testa och införa nya innovativa lösningar. Totalt erhöll stadens förvaltningar cirka 57 mnkr i EU-finansiering under 2020, vilket är en ökning jämfört med 2019. Dessutom har staden genomfört flera påverkansinsatser för att EU:s finansieringsmöjligheter ska vara bättre utformade för att möta stadens behov.

God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning