God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning
Inriktningsmålen utgör ramen för stadens styrning av verksamheterna. Kommunfullmäktiges verksamhetsområdesmål konkretiserar inriktningsmålen för de olika verksamheter som finns i staden.
Kommunfullmäktiges inriktnings- och verksamhetsområdesmål
Kommunfullmäktige har i budget 2020 beslutat om följande tre inriktningsmål:
- En modern storstad med möjligheter och valfrihet för alla
- En hållbart växande och dynamisk storstad med hög tillväxt
- En ekonomiskt hållbar och innovativ storstad för framtiden
Bedömning av måluppfyllelse för året grundas på utfall för kommunfullmäktiges indikatorer och aktiviteter, huruvida nämnder och bolagsstyrelser uppfyllt sina egna mål, indikatorer, i vilken utsträckning de genomfört de aktiviteter de föresatt sig i sina verksamhetsplaner. I bedömningen av måluppfyllelse tas även hänsyn till övrig väsentlig information angående verksamhetsområdet.
Utifrån ovan har en bedömning av samtliga kommunfullmäktiges verksamhetsmål gjorts. Den samlade bedömningen är att staden uppfyllt kraven för en god ekonomisk hushållning under 2020 utifrån att kommunfullmäktiges mål bedöms ha en utveckling åt rätt håll. Målbedömningen av kommunfullmäktiges tre inriktningsmål och av tillhörande mål för verksamhetsområdet redovisas i nedanstående tabell. Bedömning görs om respektive mål har uppfyllts helt, delvis eller ej.
- Vid hel måluppfyllelse bedöms utvecklingen gå åt rätt håll med en stark trend.
- Vid delvis måluppfyllelse bedöms utvecklingen gå åt rätt håll med en svag trend.
- Vid ej måluppfyllelse bedöms utvecklingen gå åt fel håll.
För utförligare information om målbedömningarna hänvisas till respektive måltext under rubriken Kommunfullmäktiges mål.
| Kommunfullmäktiges inriktningsmål / verksamhetsområdesmål |
Kommunkoncernens måluppfyllelse |
| 1. En modern storstad med möjligheter och valfrihet för alla | Delvis |
| 1.1 I Stockholm är människor självförsörjande och vägen till arbete och svenskkunskaper är kort | Delvis |
| 1.2 Stockholm är en trygg, säker och välskött stad att bo och vistas i | Delvis |
| 1.3 I Stockholm når barn sin fulla potential då Stockholms skolor och förskolor är de bästa i Sverige | Delvis |
| 1.4 I Stockholm får människor i behov av stöd insatser i tid präglade av hög kvalitet, evidens och rättssäkerhet | Helt |
| 1.5 I Stockholm har äldre en tillvaro som präglas av hög kvalitet, trygghet och självbestämmande. | Delvis |
| 2. En hållbart växande och dynamisk storstad med hög tillväxt | Delvis |
| 2.1 Stockholm har Sveriges bästa företagsklimat och ett internationellt konkurrenskraftigt näringsliv | Helt |
| 2.2 Stockholm byggs attraktivt, tätt och funktionsblandat utifrån människors och verksamheters skiftande behov | Delvis |
| 2.3 Stockholms infrastruktur främjar effektiva och hållbara transporter samt god framkomlighet | Helt |
| 2.4 Stockholm är en modern kultur- och evenemangsstad med en stark besöksnäring | Delvis |
| 2.5 Stockholm är en hållbar stad med en god livsmiljö | Delvis |
| 3. En ekonomisk hållbar och innovativ storstad för framtiden | Helt |
| 3.1 Stockholm har en budget i balans och långsiktigt hållbara finanser | Helt |
| 3.2 Stockholm använder skattemedlen effektivt till största nytta för stockholmarna | Helt |
Finansiella mål för staden
Staden har satt upp finansiella mål för att garantera en gynnsam ekonomisk utveckling över tid. Samtliga finansiella mål uppfylls 2020. Det finansiella målet för stadens ekonomiska resultat redovisas under avsnittet balanskravsresultat under Övrig ekonomisk och finansiell information.
Övrig ekonomisk och finansiell information
Stadens nettokostnader i förhållande till skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning
Måttet fastställer att stadens nettokostnader i ett långsiktigt perspektiv inte får vara större än skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Kortsiktigt kan även finansnettot användas för att finansiera verksamhetens nettokostnader. År 2020 utgör verksamhetens nettokostnader 96 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Inklusive finansnettot utgör nettokostnaderna 94 procent. Skatteunderlagets utveckling i år har påverkats av covid-19-pandemin med tillskott av extra statsbidrag som beslutades av riksdagen. Målet är därmed uppfyllt såväl på kort sikt som på lång sikt. Under den senaste femårsperioden har nettokostnadernas andel av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning legat på gränsen till en önskvärd nivå men genomsnittet för en femårsperiod överstiger inte 100 procent. I och med att staden växer, måste även nettokostnaderna växa för att bibehålla en väl fungerande kommunal service. Nettokostnadernas tillväxt får dock inte överstiga tillväxten för skatteintäkterna.
Soliditet
Soliditet mäter hur stor del av stadens tillgångar som är finansierade av eget kapital. Måttet räknas inklusive pensionsskulden, som enligt gällande redovisningsregler till största del ligger utanför balansräkningen. Målet är att soliditeten långsiktigt inte ska understiga 34 procent. Kortsiktigt kan värdet sjunka till 30 procent. Soliditeten 2020 uppgår till 35 procent och målet är därmed uppfyllt. Måttet har stabilt legat på 35 procent, men den kraftiga skuldsättningen till följd av en ökad investeringsvolym för koncernen medför en risk framåt i tiden om inte skuldutvecklingen kan bromsas.
Kapitalkostnadernas andel av nettodriftkostnaderna
En ökad investeringsvolym innebär ökade driftkostnader i form av avskrivningar och ränta. För att bevaka att dessa kostnader inte tar en allt större del av stadens totala nettodriftkostnader har ett mål satts upp att dessa kostnader högst får utgöra 7 procent av stadens nettokostnader. År 2020 uppgår kapitalkostnadernas andel av nettodriftkostnaderna till 6 procent. Målet är därmed uppfyllt. Under den senaste femårsperioden har utfallet legat stabilt på 6 procent. Internräntan sänktes till 0,5 procent år 2020 medan ränta på mark behölls oförändrat. Förändringen, som skedde enligt de uppsatta reglerna för räntesättning, påverkar positivt.
Budgetföljsamhet
En god budgetföljsamhet är en förutsättning för en fungerande ekonomistyrning och därmed god ekonomisk hushållning. Budgetföljsamhet mäter hur väl den ekonomiska styrningen fungerar mot givna förutsättningar i budgeten.
För nämnderna görs uppföljningen för driftbudgeten inklusive kapitalkostnader, resultatenheternas resultat och kommunstyrelsens tekniska justeringar, budgetjusteringar och resultatöverföringar. Målet för budgetföljsamheten är att den efter och före tekniska justeringar inte får överskrida 100 procent. Nämndernas utfall utgör 98 procent av budget och målet är därmed uppfyllt.
Prognossäkerheten
Prognossäkerheten beskriver förmågan att bedöma avvikelser och att vidta åtgärder för att hålla given budget. Prognossäkerheten mäts som avvikelsen mellan årets prognoser vid tertialrapport 2 och utfall, inklusive kapitalkostnader och resultatenheternas resultat. Utfallet 2020 avviker med två procent från uppsatt prognos och målet är därmed inte uppfyllt.
Måluppfyllelse 2016–2020
| % | 2020 | 2019 | 2018 | 2017 | 2016 |
| Nettokostnader/skatteintäkter, utjämning, generella statsbidrag | 96 | 101 | 100 | 99 | 100 |
| Soliditet inklusive pensionsskuld | 35 | 35 | 35 | 36 | 36 |
| Kapitalkostnadernas andel av nettodriftkostnaderna | 6 | 6 | 6 | 6 | 6 |
| Nämndernas utfall i procent av budget | 98 | 100 | 99 | 98 | 98 |
| Nämndernas utfall i procent av prognos i tertialrapport 2 | 2 | 0 | 1 | 0 | 0 |
Årets resultat för den kommunala koncernen
Resultatet efter skatter och finansiellt resultat för kommunkoncernen uppgår till 5 698 mnkr (3 156 mnkr), efter att koncerninterna mellanhavanden, inklusive utdelning har eliminerats. I kommunkoncernens resultat ingår resultatet för staden, koncernen Stockholms Stadshus AB, kommunalförbund samt resultatet för stadens övriga bolag som inte ingår koncernen Stockholms Stadshus AB. Årets resultat för koncernen Stockholms Stadshus AB uppgår till 1 566 mnkr (1 858 mnkr).
|
Årets resultat för den kommunala koncernen |
Bokslutsdispositioner i kommunala koncernen
Årets resultat efter finansiellt resultat för koncernen Stockholms Stadshus AB uppgår till 1 778 mnkr (2 249 mnkr). I bokslutet för koncernen Stockholms Stadshus täcks förluster i vissa dotterbolag med motsvarande koncernbidrag på totalt 531 mnkr (531 mnkr). Utdelningen till staden 2020 uppgick till 1 325 mnkr men staden har återbetalat 500 mnkr genom ett ägartillskott under hösten 2020. Dispositioner för koncernen Stockholms Stadshus AB framgår av tabellen. Sammanfattningsvis kan noteras att koncernen utnyttjat tillgängligt resultat för att stärka dotterbolagens egna kapital samt frigöra medel för kommande utdelning om 1 100 mnkr till staden enligt kommunfullmäktiges budget för 2021.
Bokslutsdispositioner i kommunala koncernen (pdf, 98 kB, nytt fönster)
Kommunala koncernens interna mellanhavanden
| Interna mellanhavanden 2020, mnkr |
|
| Interna köp som har eliminerats | 5 283,2 |
| Intern försäljning som har eliminerats | 5 283,2 |
| Interna fordringar, exkl. koncernkontot som har eliminerats | 1 936,1 |
| Interna skulder, exkl. koncernkontot som har eliminerats | 1 936,1 |
Kommunala koncernens investeringar
Kommunkoncernens bruttoinvesteringar uppgår 2020 till 19 243 mnkr (20 104 mnkr). Bruttoinvesteringarna för koncernen Stockholms Stadshus AB uppgår 2020 till 12 681 mnkr (12 858 mnkr). Bolagskoncernens bruttoinvesteringar består främst av nyproduktion av bostäder, skolor och infrastruktur som hamnar och anläggningar för va-verksamhet.
Årets resultat för staden
Årets resultat för staden uppgår till 4 953 mnkr (2 728 mnkr). Realisationsvinster och försäljning av exploateringsfastigheter utgör den största delen av resultatet, 2 696 mnkr. Försäljning av exploateringsfastigheter visar betydlig ökning i jämförelse med 2019 vilket orsakas av bland annat ett bättre läge på bostadsmarknaden. Nämnderna bidrar till resultatet genom att lämna ett överskott på 839 mnkr, varav 372 mnkr avser stadsdelsnämnderna och 467 mnkr facknämnderna. Skatteintäkterna inklusive generella statsbidrag och utjämning har även varit bidragande faktor i årets resultat.
|
Årets resultat för staden |
Årets resultat exklusive engångsintäkter från försäljningar uppgår till 2 257 mnkr (275 mnkr). Överskottet visar det verksamhetsmässiga resultatet, det vill säga den del av stadens löpande verksamhetskostnader som finansierats med löpande intäkter som skatt, avgifter, statsbidrag och utdelning.
Engångsintäkterna från försäljningar har, i enlighet med stadens investeringsstrategi, använts till att finansiera stadens investeringar och därmed minskat behovet av nyupplåning med motsvarande belopp. Stadens investeringar uppgår 2020 till 7 255,4 mnkr. Stadens investeringar har fullt ut kunnat finansieras med egna medel, det vill säga med resultat, avskrivningar samt försäljningar. Egenfinansieringsgraden uppgår till 109 procent (77 procent).
Avsättningar till olika satsningar har gjorts med 242 mnkr varav 17 mnkr avser indexuppräkning för avsatta medel för infrastrukturella projekt – bussterminal vid Slussen och Sverigeförhandlingen. Region Stockholm har aviserat fördyringar i projektet för utbyggd tunnelbana i enlighet med Stockholmsöverenskommelsen. Betalningsplanen för projektet har justerats, och stadens planerade utbetalningar 2020 har skjutits fram.
Övriga under 2020 gjorda avsättningar, totalt 225 mnkr, avser huvudsakligen rättsliga tvister. En av de stora rättstvister staden har varit inblandad i, fick slutligt utslag under året. Detta gäller tvistemål om ersättning till följd av uppsägning av hyresavtal i Medborgarhuset med anledning av ombyggnation. Gällande de övriga är ännu osäkert när slutligt utslag kommer att ske. Tvisterna rör bolagens rätt till avdrag för räntor på lån, skada på jordbruksmark som följd av ny reglering av Mälaren, som en effekt av ombyggnad av Slussen, tillträde till Vanadisberget, tillträde enligt markanvisningsavtal i Gasverksområdet i Norra Djurgårdsstaden med flera.
| Mnkr | 2020 | 2019 | 2018 | 2017 | 2016 |
| Årets resultat | 4 953 | 2 728 | 3 176 | 2 361 | 4 643 |
| Avgår reavinster | -2 696 | -2 453 | -2 552 | 4 163 | -4 426 |
| Gjord avsättning | 242 | 182 | 506 | 3 117 | 561 |
| Avgår utdelning från Stockholms Stadshus AB | -1 325 | -1 500 | -1 700 | -800 | -500 |
| Aktieägartillskott | 500 | ||||
| Resultat exklusive reavinster, utdelning och engångskostnad | 1 674 | -1 043 | -570 | -515 | -278 |
Budgetavräkning
En sammanställd budget för den kommunala koncernen upprättas inte.
Totalt redovisar stadsdelsnämnder och facknämnder ett överskott om 839 mnkr inklusive reglering mot resultatfonder. För 2019 var motsvarande överskott 224 mnkr. Nämnderna har 2020 fört över 449 mnkr till resultatfonder att jämföra med det uttag som gjordes 2019 på 125 mnkr.
Personalkostnaderna för staden har ökat med 0,8 procent i förhållande till föregående år, en mindre ökning än 2019 (3,7 procent). Antal helårsarbetare har minskat med 406 mot ökning med 562 år 2019.
Årets skatteintäkter uppgår till 50 098 mnkr (49 185 mnkr) vilket är en ökning med 2 procent.
Nettot för generella statsbidrag och utjämning uppgår till -2 364 mnkr (-4 067 mnkr), en minskning med 1 703 mnkr. En bidragande orsak är ökningen av de generella statsbidragen med 1 753 mnkr.
Från och med 2016 har utjämningsgraden avseende inkomstutjämningen höjts från 60 till 85 procent av den länsvisa skattesatsen i intervallet mellan 115 och 125 procent av medelskattekraften, vilket kraftigt ökat Stockholms avgift. Stockholms skatteunderlag växer snabbare än i övriga riket vilket ger större skatteintäkter men även högre inkomstutjämningsavgift. Minskningen av kostnadsutjämningen för året, 163 mnkr, är en följd av skillnader i befolkningsstrukturen jämfört med andra kommuner. Avgiften till LSS-utjämningen har ökat med 105 mnkr under 2020. Regleringsbidraget ökar med 322 mnkr. Från och med 2020 redovisas den del av de så kallade välfärdsmiljarderna som är beroende av befolkningsstorleken i regleringsposten. Kompensation till kommunerna för ytterligare sänkta skatter till pensionärer påverkar även.
Skatteintäkter, utjämning och generella statsbidrag avviker totalt 0,9 mdkr från budget. Skatteintäkterna blev inklusive slutavräkningar 0,1 mdkr högre än budgeterat, det vill säga en marginell avvikelse. Vid budgeteringstillfället var inte känt om några så kallade välfärdsmiljarder skulle betalas ut, vilket blev fallet. Regleringsposten visar därför ett överskott om 0,3 mdkr.
För mer information om stadens driftkostnader hänvisas till avsnittet driftredovisning under Övrig ekonomisk och finansiell information.
Övrig ekonomisk och finansiell information
Stadens investeringar
Stadens investeringsutgifter 2020 uppgår till 7 343 mnkr (7 433 mnkr), en liten minskning i jämförelse med föregående år. Investeringsinkomsterna för året uppgår till cirka 63 mnkr (230 mnkr). Netto uppgår investeringsutgifterna till 7 279 mnkr (7 203 mnkr), vilket är 127 mnkr högre än budgeterat. Genomförandegraden för stadens nettoinvesteringar blir därmed 102 procent, jämfört med 87 procent föregående år. För mer information om stadens investeringar hänvisas till avsnittet investeringsredovisning under Övrig ekonomisk och finansiell information.
Övrig ekonomisk och finansiell information
Investeringar under en femårsperiod
| 2020 | 2019 | 2018 | 2017 | 2016 | |
| Bruttoinvesteringar per år mdkr | 7,3 | 7,4 | 7,3 | 5,9 | 5,8 |
| Egenfinansieringsgrad (%) | 109 | 77 | 85 | 135 | 123 |
Målsättningen i stadens investeringsstrategi är att egenfinansieringsgraden på lång sikt ska uppgå till 100 procent, medan den kan avvika enskilda år. Egenfinansieringsgraden 2020 var 109 procent. Beräknat på ett genomsnitt av de senaste fem åren ligger egenfinansieringsgraden på 106 procent.
Finansiell verksamhet
Den kommunala koncernens lånebehov hanteras centralt av Stockholms stads internbank. Stockholms stad har valt att ha en sammanhållen central finansfunktion, internbanken, som hanterar de aggregerade riskerna, säkerställande av finansiering, likviditetshantering, bankrelationer etcetera. En central hantering innebär även en minskad finansiell risk och möjliggör för en bättre intern kontroll. Finanspolicy anger mål och riktlinjer för finansverksamheten inom den kommunala koncernen samt identifierar finansiella risker och hur de ska hanteras.
Internbanken har till uppgift att stödja kärnverksamheten och tillvarata skalfördelarna i den finansiella hanteringen. Detta uppnås bland annat genom ett gemensamt koncernkontosystem, som möjliggör att alla flöden hos nämnder och bolag nettas internt innan Stockholms stad finansierar återstoden externt via kapitalmarknaden. På så sätt underlättas administrationen av de interna flödena samtidigt som det ger lägre totala finansieringskostnader.
Grunden för en effektiv finansiering är bra prognoser över koncernens kassaflöden. Bolagen och de största investerande nämnderna i den kommunala koncernen upprättar både kortsiktiga och mer långsiktiga prognoser över sina kassaflöden. Dessa prognoser är en förutsättning för att internbanken ska kunna förse den kommunala koncernen med en kostnadseffektiv finansiering.
Den kommunala koncernen lånar i huvudsak genom olika marknadsprogram direkt på den finansiella marknaden. Det sker genom att Stockholms stad ger ut certifikat och obligationer. Utöver finansiering via marknadsprogrammen sker upplåning hos Europeiska Investeringsbanken (EIB), Nordiska Investeringsbanken (NIB) samt Council of Europe Development Bank (CEB). Nyttjade nominella belopp per balansdagen och förfalloprofil för skuldportföljen anges i nedan tabeller.
| Marknadsprogram (miljoner) |
Rambelopp, lokal valuta | Nyttjat, lokal valuta | Nyttjat SEK |
| Kommuncertifikat (KC), SEK | 12 000 | 0 | 0 |
| Euro commercial paper (ECP), USD | 1 500 | 0 | 0 |
| Medium term note (MTN), SEK | 10 000 | 0 | 0 |
| Euro medium term note (EMTN), EUR | 8 000 | 4 595 | 47 203 |
| Övrig lånefinansiering (miljoner) | |||
| Europeiska investeringsbanken (EIB), SEK | 13 700 | 9 700 | 9 700 |
| Nordiska investeringsbanken (NIB), SEK | 6 000 | 5 000 | 5 000 |
| Council of Europe Development Bank (CEB), EUR | 200 | 100 | 1 057 |
Andel låneförfall per 31 december 2020
Stockholms stad har en mycket hög kreditvärdighet, så kallad rating. Ratingen ska återspegla förmågan att infria betalningsåtaganden och finansiella skyldigheter på kort respektive lång sikt. Kreditbedömningen utförs av kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor’s. Stockholms stad har högsta möjliga betyg för både den korta och långa upplåningen, A-1+ respektive AAA. Ratingen uppdateras halvårsvis och bekräftades den 13 november 2020 med negativ utsikt. För investerare innebär denna rating nivå att det är förknippat med mycket låg risk att låna ut kapital till Stockholms stad. Detta möjliggör att den kommunala koncernen erhåller förmånliga lånevillkor.