Konsekvenser av covid-19-pandemin
Inriktningen i stadens arbete i den pågående pandemin har varit att begränsa smittspridning med särskilt fokus på riskgrupper, upprätthålla prioriterade verksamheter samt verka för ökad trygghet genom att förstärka myndigheternas budskap.
Prioriterat har också varit att ha beredskap för en eskalerande situation. Staden har arbetat för att anpassa ordinarie verksamheter och uppdrag till rådande läge. Vissa planerade utvecklingsprojekt har därmed försenats medan andra har tillkommit. Stadens verksamheter har drabbats av både inkomstbortfall och/eller merkostnader men i vissa fall även gynnats av uteblivna kostnader.
Under de extraordinära förhållanden som pandemin innebär har samverkan stärkts, både internt inom staden och externt. Stadens nämnder och bolagsstyrelser har snabbt hittat nya former för samverkan. Samverkan med Region Stockholm har utvecklats, framförallt kring materialförsörjning och analys av ekonomi och verksamhet. I juni fattade kommunstyrelsen beslut om utvärdering av hanteringen samt inrättandet av ett utvärderingssekretariat. Utvärderingen har påbörjats och kommer innehålla såväl processutvärdering av stadens hantering som fördjupade analyser, exempelvis inom äldreomsorgen.
Åtgärder för att begränsa smittspridning
För att begränsa smittspridningen och skydda riskgrupper har samtliga nämnder vidtagit åtgärder. Några av dessa är distansundervisning i gymnasieskolan, besöksstopp på särskilda boenden, stängning av öppna mötesplatser och aktivitetscenter inom äldreomsorgen samt stängning av daglig verksamhet inom omsorgen om personer med funktionsnedsättning. Stadsdelsnämnderna har vidtagit åtgärder för att boende och deras anhöriga ska kunna ha kontakt och aktiviteter har anpassats.
I enlighet med expertmyndigheternas riktlinjer har staden begränsat tillgängligheten till publika verksamheter som till exempel muséer, ett antal bibliotek och stadsbyggnadsexpeditionen som har varit stängda för fysiska besök. Alla stadens stora evenemang har ställts in, ställts om eller skjutits fram. Avtals- och verksamhetsuppföljningar samt tillsynsbesök som genomförs av miljö- och hälsoskyddsnämnden vid exempelvis äldreboenden eller gruppboenden har ställts in. Alla hembesök gällande bostadsanpassning, där en stor andel av kunderna tillhör en riskgrupp, ställdes till en början in men återupptogs efter sommaren, efter att utbildning genomförts och smittskyddsutrustning anskaffats.
Omställning för att upprätthålla stadens verksamhet
Staden har genom samverkan och innovativa idéer hittat lösningar på helt nya utmaningar. Fokus har varit att säkerställa kompetensförsörjning inom äldreomsorgen, materialförsörjning och ställa om stora delar av verksamheten till digitala arbetssätt.
Staden har genom samverkan och innovativa idéer hittat lösningar på helt nya utmaningar.
Inom socialtjänsten och äldreomsorgen har omställningen från fysiska till digitala möten och utbildningar, såväl internt som i kontakt med målgrupperna har inneburit utmaningar för vissa målgrupper men ökat tillgängligheten för andra. Digitala mötesformer har synliggjort behovet av tillgängliga digitala lösningar för alla oavsett funktionsförmåga. Trots väsentligt förändrade förutsättningar har myndighetsutövande verksamheter kunnat upprätthålla en hög tillgänglighet och säkerställa stadens välfärdstjänster. Äldreomsorgen har arbetat förebyggande bland annat genom webbutbildning i basala hygienrutiner, riskbedömningar och täta uppföljningar med berörda fackförbund. Genom samverkan med näringsliv och civilsamhället har staden säkerställt bemanning, skyddsmaterial och utrustning till verksamheter i Stockholms stad. Till exempel har en särskilt rekryteringsprocess avseende vårdpersonal riktats till personal inom besöksnäring och hotell- och restaurangbranschen som har en ansträngd situation med uppsägningar och permitteringar, med lyckat resultat.
I gymnasieskolan har stora delar av undervisningen bedrivits på distans, med undantag för gymnasiesärskola, introduktionsprogram och elevgrupper i behov av särskilt stöd. Skolorna har under året varit flexibla och ställt om sin organisation och utbildning. I huvudsak har utbildningsverksamheten kunnat genomföras enligt plan under året.
Publika verksamheter, till exempel stadens museer och Stadsteatern, har erbjudit digitala visningar och föreställningar. I april genomfördes Kulturnatten för första gången med ett helt digitalt utbud. Sommarens Kulturfestival och festivalen We Are Sthlm ställdes in och ersattes av ett brett aktivitetsprogram utformat efter gällande riktlinjer för begränsning av smittspridning.
Till följd av pandemin har användandet av tekniska plattformar och it-tjänster för distansarbete och distansundervisning ökat kraftigt. Det har föranlett ett antal kapacitetshöjande åtgärder som främjar organisationen internt och möjligheterna att nå ut till stockholmarna. Den digitala mognaden har ökat i stadens verksamheter generellt.
Konsekvenser för stockholmarna
Pandemin har drabbat stockholmarna både ekonomiskt och socialt. Ökningen av arbetslösheten har gått snabbare i Stockholm jämfört med övriga riket och nämnderna rapporterar om ett ökat antal kontakter med personer i behov av ekonomiskt bistånd.
Pandemin har drabbat stockholmarna både ekonomiskt och socialt. |
Äldreomsorgen har ställts inför utmaningar som varit svåra att förutse, för brukare, anhöriga och medarbetare. Äldre har drabbats hårt av pandemin, av de som avlidit eller blivit allvarligt sjuka är de allra flesta över 70 år. Pandemin har också begränsat äldres vardag.
Flera nämnder rapporterar om ett ökat antal orosanmälningar för barn och unga. Inom stadens arbete mot våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck rapporterar flera nämnder om en ökning av våldsutsatta och en ökad efterfrågan på stödinsatser.
Elever i stadens gymnasieskolor har behövt ta ett större ansvar än tidigare för sin skolsituation och sina studier till följd av distansundervisningen. Även om skolorna har klarat att ställa om till distansundervisning går det inte att utesluta att elever påverkats negativt med en mindre förutsägbar skoltillvaro, minskade sociala kontaktytor och eventuella utmaningar i hemmamiljön.
Konsekvenser för stadens drift- och investeringsverksamhet
Delar av näringslivet och kultur- och föreningslivet har drabbats hårt av de restriktioner som infördes vilket även får inverkan på stadens verksamheter. Ett flertal av stadens externa hyresgäster och tomträttsinnehavare har fått uppskov med hyror, tomträttsavgälder och avgift för markupplåtelser. Vissa lokalhyresgäster har fått rabatt på hyran.
Färre människor har rört sig i stadsmiljön, vilket inneburit en delvis förbättrad framkomlighet och renare stad. För många har stadens parker och grönområden varit betydelsefulla platser för att umgås på ett smittsäkert sätt, vilket innebär att trycket på dessa platser har ökat. Den minskade rörligheten och färre besök till staden och till dess verksamheter har dock även lett till väsentligt minskade intäkter för många av stadens verksamheter, till exempel parkeringsintäkter och intäkter från simhallar och andra idrottsverksamheter. Även arrendeintäkter från Bromma flygplats har minskat, till följd av minskad flygtrafik.
Kostnader till följd av inköp av skyddsutrustning, renhållning, städning och sanering har ökat. Inom socialtjänsten rapporteras om ökade kostnader till följd av längre placeringstider då insatser inte kan följas upp och nyprövas i samma omfattning som tidigare samt ökade kostnader för personlig assistans till följd av stängning av daglig verksamhet. Den ökade sjukfrånvaron, inom framförallt välfärdssektorn, har lett till ökade sjuklönekostnader, som dock har kompenserats av riktade statliga ersättningar.
Ekonomin i kommuner och regioner påverkas negativt av pandemin, demografins utveckling och vikande konjunktur. Under året har flera beslut tagits om utökade generella statsbidrag. Vidare har riksdagen beslutat om en rad ekonomiska åtgärder, varav vissa har kommit kommuner och regioner till del. Följden har blivit att de ekonomiska konsekvenserna för staden på kort sikt har begränsats, främst genom ökade generella statsbidrag, ekonomiskt stöd för merkostnader till följd av covid-19-pandemin samt ersättning för sjuklönekostnader. Fördelningen har varit enligt följande:
- Ökade generella statsbidrag 1 753 mnkr
- Ekonomiskt stöd för merkostnader till en följd av pandemin 394 mnkr
- Ersättning för sjuklönekostnader 501 mnkr
Staden har även tilldelats andra statliga stöd under året med anledning av pandemin. Dessa har dock inte varit i samma nivåer som de ovanstående bidragen/stöden.