Mål för verksamhetsområdet En likvärdig förskola och skola är en förutsättning för att alla barn och elever ska få möjlighet att lyckas. Förskolan och skolan skapar förutsättningar och möjligheter för Stockholms barn och unga. Alla barn i Stockholms förskolor och skolor ska få en kunskapsutveckling som skapar förutsättningar för en bra framtid och möjliggör för dem att göra sina egna livsval oavsett var i staden de bor eller vilken bakgrund de har.

Måluppfyllelse för året Målet för verksamhetsområdet bedöms ha uppfyllts delvis under 2020 baserat på vad som framgår nedan. För två av nio av kommunfullmäktiges indikatorer har årsmålet uppnåtts helt, för fyra har det uppnåtts delvis och tre indikatorer saknar utfall. 17 av 24 nämnder bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet uppnås helt, 6 bedömer att målet uppnås delvis och 1 bedömer att målet ej uppnås. Stockholms Stadshus AB bedömer att målet uppnås helt. Nämnder och bolagsstyrelser har genomfört de aktiviteter de föresatt sig i sina verksamhetsplaner.

Förskola

Måluppfyllelse för året Stadsledningskontorets bedömning är att målet för verksamhetsområdet har uppfyllts helt. Bedömningen grundar sig på stadsdelsnämndernas bedömning av måluppfyllelsen samt indikatorernas utfall. Av stadsdelsnämnderna har tio bedömt att målet har uppfyllts helt och tre att målet har uppfyllts delvis. För två av kommunfullmäktiges indikatorer har målet uppfyllts helt och för två har det uppfyllts delvis.

Förskola av god kvalitet

Staden har under året arbetat för att säkerställa en likvärdig förskola av hög pedagogisk kvalitet utifrån de nationella målen i läroplanen. Flera goda exempel finns i staden, bland annat kring arbetet med språkutveckling och att Skolverkets program Läslyftet har genomförts på flera håll. Digitala verktyg för uppläsning och bilderböcker används i arbetet med språkutveckling och litteratur i förskolan, vilket stödjer arbetet med flerspråkighet och förskolornas arbete med de nationella minoritetsspråken. Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd har i samverkan med Vuxenutbildningen i Järva utformat och startat upp en språkutbildning för barnskötare och förskollärare i behov av att stärka sin svenska. Läroplansuppdraget anger att förskolorna genom förskolläraren aktivt ska inkludera ett jämställdhetsperspektiv i undervisningen, vilket stadens förskolor redovisar att de gör. Frågan har bland annat aktualiserats genom diskussion om hur förskolans kunskap ska ökas för att förbygga hedersrelaterat våld och förtryck. Genom observation har det uppmärksammats vilka rum och med vilka material som flickor respektive pojkar leker. Uteleken har bidragit till att barnens lekmönster har breddats och blivit mindre könsspecifika.

Förskolorna har anpassat sin verksamhet under covid-19-pandemin och en stor del av undervisningen har bedrivits utomhus. Sjukfrånvaron bland såväl barn som personal har periodvis varit hög. Stadsdelsnämnderna bedömer ändå att förskolans verksamhet har kunnat bedrivas på ett tillfredsställande sätt under året.

Barnperspektivet och barns rättigheter har beaktats i stadens förskoleverksamhet med stöd i Barnkonventionens artiklar, bland annat får barnen lära sig om sina rättigheter genom litteratur anpassad för barn i förskoleåldern. Barnen involveras i olika beslut ur ett demokratiperspektiv och förskolornas projekt utgår på olika sätt utifrån barnens intressen och frågor.

Barnperspektivet och barns rättigheter har beaktats i stadens förskoleverksamhet med stöd i Barnkonventionens artiklar

Utbildningsnämnden har under året arbetat i nära samverkan med stadsdelsnämnderna med frågor som är gemensamma för stadens förskolor, som exempelvis digitala satsningar, kommunikation och kompetensförsörjning. Under året har utbildningsnämnden även stöttat stadsdelsnämnderna i arbetet under pandemin. Tillsynen av fristående förskolor och pedagogisk omsorg har skett genom tillsyn på distans.

Andelen nöjda föräldrar har ökat med en procentenhet i jämförelse med föregående år till 86 procent men målet uppfylls endast delvis. En stadsdelsnämnd når stadens mål om 90 procent. Majoriteten av stadsdelsnämnderna har ett förbättrat resultat i jämförelse med föregående år. Många stadsdelsnämnder har fortsatta skillnader mellan förskolorna och arbetet för att öka likvärdigheten fortsätter.

Strukturella förutsättningar

Målet för antal barn per grupp uppfylls för staden som helhet samt av majoriteten av stadsdelsnämnderna. Utfallet, 15 barn per grupp, är detsamma som föregående år. Även målet för andelen legitimerade förskollärare uppfylls för staden som helhet samt av majoriteten av stadsdelsnämnderna. Utfallet är 36,4 procent och de allra flesta är likt tidigare år kvinnor. Utifrån den stadsövergripande handlingsplanen för förbättrad arbetssituation för förskollärare och barnskötare inom stadens förskolor har staden fortsatt arbetet på lokal nivå. Det görs bland annat genom övergripande överenskommelser om tid till planering och uppföljning av arbetet, planer för introduktion och mentorskap och genom att ett strategiskt hälsofrämjande arbete bedrivs och följs upp.

Målet för antal förskolebarn per anställd uppfylls delvis för staden som helhet med utfallet 5,0. Utfallet har förbättrats i jämförelse med föregående års utfall om 5,1. En majoritet av stadsdelsnämnderna uppfyller målet om 4,9 helt, vilket är en förbättring mot föregående år då flertalet av stadsdelsnämnderna endast uppfyllde målet delvis.

Platsgaranti, barnantal och arbetet med ökad inskrivningsgrad

Under året har platsgarantin uppfyllts i staden. Antalet inskrivna barn i förskolan har minskat, såväl i kommunal som fristående förskola. I den senaste befolkningsprognosen har antalet barn minskat i staden. Arbetet fortsätter för att ta reda på om covid-19-pandemin även kan ha bidragit till att färre barn gick i förskolan under år 2020. Minskningen sker i de flesta av stadsdelsnämnderna.

Inskrivna barn i snitt per år i förskoleverksamhet inklusive pedagogisk omsorg

Regi	2016	2017	2018	2019	2020
Kommunal regi	33 349	32 979	32 847	32 922	32 424
Fristående regi	19 967	20 200	20 170	20 055	19 815
Totalt	53 316	53 179	53 017	52 977	52 239

Inskrivningsgraden i förskoleverksamhet för 2–5 åringar har varierat med 0,5 procentenheter under den senaste femårsperioden, men har minskat marginellt två år i rad och var vid mätningen vid årsskiftet 2019/2020 93,9 procent. Fem stadsdelsnämnder redovisar en ökad andel inskrivna barn, medan åtta redovisar lägre andel inskrivna barn. Det är en stor skillnad mellan stadsdelsnämndsområdena, med utfall från 84,2 till 97,6 procent och det finns även stora skillnader på stadsdelsnivå. Staden arbetar för att öka inskrivningsgraden bland annat genom introduktionsförskolor och samarbeten mellan interna och externa aktörer. Uppsökande verksamhet genom exempelvis stadsdelsmammor har visat sig vara framgångsrikt för att nå föräldrar till barn som inte är inskrivna i förskolan.

Grund- och grundsärskola, fritids­hem, fritids­klubb samt gymnasie- och gymnasie­särskola

Måluppfyllelse för året Stadsledningskontorets bedömning är att målet för verksamhetsområdet har uppfyllts delvis. Bedömningen grundar sig på utbildningsnämndens bedömning av måluppfyllelse, indikatorernas utfall och utfallet på utbildningsnämndens obligatoriska nämndindikatorer. Av kommunfullmäktiges fem indikatorer uppfylls två uppfylls delvis och för resterande indikatorer saknas utfall till följd av inställda nationella prov samt att Skolverket inte har publicerat resultat på huvudmannanivå för 2020. Av utbildningsnämndens sju obligatoriska nämndindikatorer under målet uppfylls en helt och sex delvis.

Covid-19-pandemin har påverkat arbetet på många områden och på många sätt, men i huvudsak har utbildningsverksamheten kunnat genomföras enligt plan under året. Den 18 mars övergick gymnasieverksamheten till distans- och fjärrundervisning, vilket varade vårterminen ut. Under höstterminen har samtliga gymnasieskolor erbjudit en kombination av undervisning i skolans lokaler med undervisning på distans. Från och med den 7 december övergick undervisningen på de kommunala gymnasieskolorna helt till distans­under­visning, med undantag för gymnasiesärskola, introduktionsprogram och elevgrupper i behov av särskilt stöd.

Covid-19-pandemin har på­ver­kat arbe­tet på många om­råden och på många sätt.

Skolorna har under året varit flexibla och ställt om sin organisation och utbildning till följd av sjukdom och risk för smittspridning. Även om skolorna hittills har lyckats väl i denna omställning går det inte att utesluta att elever påverkas av frånvaro och en mindre förutsägbar skoltillvaro.

Skolresultat

Skolverket publicerar vanligtvis den officiella betygsstatistiken, men har inte redovisat några uppgifter för enskilda skolor och på kommunnivå 2020. Anled­ningen är en dom i kammarrätten som säger att fristående skolors elevsammansättning och betyg är affärshemligheter och därför inte får publiceras. Eftersom lika villkor ska gälla för kommunala och fristående skolor gör Skolverket tolkningen att de inte kan redovisa motsvarande uppgifter för kommunala skolor. Årets skolresultat är istället hämtade från Kolada, Sveriges kommuner och regioners, SKR:s, databas, som använder Statistiska centralbyråns, SCB:s, statistik. Många av de resultat som ingick i Skolverkets resultatuppsättning utgår detta år ur redovisningen då motsvarande resultat saknas i Kolada, vilket är anledningen till att utfall för indikatorn Andel gymnasieelever som slutfört utbildningen inom tre år med examen saknas.

I årskurs 6 har andelen som uppnått kunskapskraven i samtliga ämnen minskat från 77,6 procent till 76,1 procent. Minskningen är större bland pojkar än bland flickor. Även andelen behöriga till yrkesprogram har minskat, från 86,6 procent till 85,0 procent. I nedan tabell framgår resultatutvecklingen, inom parentes framgår riksgenomsnittet där det finns tillgängligt.

Betygsresultat i årskurs 6 i Stockholms stads skolor, alla elever

Betygs-resul­tat / år	2015	2016	2017	2018	2019	2020
Andel behöriga till yrkes­­program (%)	88,6	89,0	87,6	86,8	86,6	85,0
Andel som upp­nått kun­skaps­kraven i samt­liga ämnen (%)	81,8 (80,5)	82,1 (79,2)	81,5 (77,7)	78,7 (77,1)	77,6 (73,9)	76,1 (73,2)
Genom­snitt­ligt merit­värde (16 ämnen)	220	224	224	223	228	227

Uppgifterna inom parentes visar riksgenomsnittet där det finns tillgängligt.

Resultatmåtten har sedan 2016 en nedåtgående trend, undantaget genomsnittligt meritvärde. Trenden är tydligast för andelen elever som uppnått kunskapskraven i samtliga ämnen, där utvecklingen även ser liknande ut nationellt. Det genomsnittliga meritvärdet har dock legat på ungefär samma nivå sedan 2016, vilket kan tyda på att kunskapsspridningen mellan eleverna har ökat.

Inga ämnen sticker ut i resultatförsämringen i årskurs 6, med undantag av andelen som uppnått kunskapskraven i svenska som andraspråk som har minskat med fyra procentenheter i jämförelse mot föregående år. Detta skulle kunna härledas till att skolorna några år tillbaka tog emot en stor andel nyanlända elever. Eleverna i de yngre åldrarna går ofta direkt ut i ordinarie klass, och det tar tid att behärska språkkunskaperna i svenska i tillräcklig utsträckning för att nå kunskapskraven.

Andelen elever som är behöriga till gymnasiet har samtidigt ökat med 0,4 procentenheter till 87,8 procent under 2020.

I årskurs 9 är betygsresultaten i nivå med föregående år. Andelen elever som är godkända i samtliga ämnen har minskat från 80,5 procent till 79,8 procent. Andelen som är behöriga till gymnasiet har samtidigt ökat med 0,4 procentenheter till 87,8 procent när alla elever inkluderas i mätningen. I nedan tabell framgår resultatutvecklingen.

Betygsresultat i årskurs 9 i Stockholms stads skolor, alla elever

Betygs­resultat / år	2016	2017	2018	2019	2020
Andel behöriga till yrkes­program (%)	82,4	84,7	86,9	87,4	87,8
Andel som upp­­nått kun­­skaps­­kraven i samt­­liga ämnen (%)	74,4	78,4	79,2	80,5	79,8
Genom­­snitt­­ligt merit­­värde (17 ämnen)	239	242	246	250	249

Efter några år med minskade könsskillnader har de återigen ökat något, till flickors fördel. Den socioekonomiska dimensionens påverkan på resultatet är dock avsevärt starkare än den könsmässiga. Tabellen nedan visar hur resultaten mellan olika skolor i årskurs 9 varierar utifrån socioekonomiska förutsättningar. Utfallen är beräknade som skolornas genomsnitt och tar inte hänsyn till hur många elever som går på varje skola.

Socioekonomiskt index

Andel behöriga till yrkes­program	2018	2019	2020
Kvartil 1 lägst index	93,0	94,3	94,9
Kvartil 2	90,2	92,8	91,5
Kvartil 3	79,8	78,4	82,3
Kvartil 4 högst index	73,8	70,7	68,6

Andel som upp­nått kun­skaps­kraven i samt­liga ämnen	2018	2019	2020
Kvartil 1 lägst index	88,4	91,2	89,4
Kvartil 2	83,9	86,0	84,8
Kvartil 3	70,9	70,4	71,4
Kvartil 4 högst index	57,2	59,6	52,9

Genomsnittligt meritvärde	2018	2019	2020
Kvartil 1 lägst index	265	272	269
Kvartil 2	252	259	256
Kvartil 3	228	228	231
Kvartil 4 högst index	209	211	203

En genomgående ökning i kvartil 3 kan noteras och en minskning i kvartil 4, särskilt när det gäller andel som uppnått kunskapskraven i samtliga ämnen. I kvartil 1 och 2 kan en viss nedgång noteras i andelen som uppnått kunskapskraven i samtliga ämnen och det genomsnittliga meritvärdet. Nivån är dock högre jämfört med 2018. Spridningen i resultat är fortsatt stor mellan olika grupperingar av skolor och det finns en tydlig socioekonomisk uppdelning. Det finns exempel på resultatförbättring i skolor med högt socioekonomiskt index. En större andel av eleverna i skolorna i Järva är behöriga till gymnasiet i jämförelse med föregående år, trots att pandemin medförde högre frånvaro under längre tid i Järva än i de flesta grundskoleområdena.

Gymnasieskolans resultat är sammantaget endast marginellt förändrat jämfört med föregående läsår. Förändringarna i resultat kan inte kopplas till pandemin, men en effekt kan inte uteslutas. Totalt erhöll 87 procent av stadens gymnasieelever ett examensbevis, en marginell försämring med 1 procentenhet. Andelen elever som har godkänt på samtliga kurser i sina examensbevis har ökat med 1 procentenhet till 80 procent. Den genomsnittliga betygspoängen uppgick till 15,9, vilket kan jämföras med 16,0 år 2019. Flickornas betygspoäng försämrades något medan pojkarnas betygspoäng var konstant.

Gymnasieskolans resultat är sammantaget endast marginellt förändrat jämfört med föregående läsår.

Stadens gymnasieskolor uppvisar stora skillnader i sina resultat. Totalt sett var det sju skolor som ökade sin examensandel, samtidigt som nio skolor minskade sin andel något. Bland de skolor som ökade återfanns skolor som redan har en hög eller relativt hög examensandel, vilket innebär att resultatspridningen mellan stadens gymnasieskolor ökade något från tidigare år.

Trygghet och studiero

Resultatutvecklingen gällande trygghet och studiero i stadens elev- och föräldraundersökningar är försiktigt positiv i jämförelse med föregående år. Både andelen som känner sig trygga i skolan och andelen elever som upplever studiero har ökat i årskurs 8 och i gymnasieskolan, men minskat i årskurs 5. I årskurs 2 har den upplevda studieron förbättrats, samtidigt som den upplevda tryggheten är oförändrad. I nedan tabell framgår upplevd trygghet respektive studiero i skolan.

Trygghet och studiero		2018	2019	2020
Årskurs 2	Trygghet	84	84	84
	Studiero	66	67	70
Årskurs 5	Trygghet	78	78	76
	Studiero	54	57	53
Årskurs 8	Trygghet	78	75	78
	Studiero	46	44	46
Gymnasieskolan, årskurs 2	Trygghet	86	86	89
	Studiero	53	51	53

Pojkar upplever generellt en större trygghet i skolan, där skillnaderna är störst i årskurs 5 och i årskurs 8. I årskurs 8 är det tio procentenheters skillnad mellan pojkar och flickor. I årskurs 5 är skillnaden åtta procentenheter. I årskurs 2 är skillnaden endast en procentenhet och i gymnasieskolan är den upplevda tryggheten lika stor hos flickor som hos pojkar. Vad gäller upplevd studiero är det bara i årskurs 8 som skillnaderna mellan könen är tydliga, där övervikten till pojkars fördel har varit tre till åtta procentenheter de senaste tre åren. I årskurs 5 finns en mindre differens i samma riktning under fyra av de senaste sex åren, och i årskurs 2 upplever flickor studiero i högre grad än pojkar. I gymnasiet varierar det över åren vilket av könen som har den högsta upplevda studieron.

Det finns en viss tendens till att skolor med lågt socioekonomiskt index har en högre andel elever som svarar att de känner sig trygga i skolan. När det gäller upplevd studiero är sambandet svagare. Rektorer på skolor med lågt socioekonomiskt index bedömer såväl tryggheten som studieron betydligt högre än rektorer på skolor med högt socioekonomiskt index.

Ett antal övergripande utmaningar för det fortsatta arbetet med att stärka tryggheten och studieron i stadens skolor har identifierats. Några av dessa är att integrera studiero som en aspekt av undervisningskvalitet, förstärkt stöd och samverkan med socialtjänst och psykiatri vad gäller de mest utmanande eleverna samt att utveckla den centrala styrningen för att stödja skolorna.

Våldpreventionsprogrammen Mentorer i våldsprevention, MVP, och Agera tillsammans, AT, bedrivs nu på 26 skolor. Under läsåret 2020/2021 beräknas cirka 140 klasser omfattas av MVP och/eller AT. Totalt har 450 personer deltagit på olika utbildningar under året.

Riktade föreläsningar har under året genomförts för personal på skolor och central förvaltning som ett led i att implementera utbildningsnämndens handlingsplan mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck 2019–2020.

Indikatorer

Förskola

Andel legitimerade förskollärare av totalt antal anställda

Årsmål: 32 %
Utfall: Totalt 36,4 %, varav kvinnor 34,7 %, män 1,7 %
Mål­­upp­­fyllelse: Helt
Kommentar: Mätmetoden är ny för året.

---

Andel nöjda föräldrar till barn i förskolan

Årsmål: 90 %
Utfall: Totalt 86 %, varav kvinnor – %, män – %
Mål­­upp­­fyllelse: Delvis
Kommentar: 1/13 stadsdelsnämnder uppfyller målet helt och 12/13 delvis. Resultatet har förbättrats i jämförelse med föregående år.

---

Antal barn per grupp

Årsmål: 16
Utfall: Totalt 15
Mål­­upp­­fyllelse: Helt
Kommentar: Resultatet är detsamma som föregående år.

---

Antal förskolebarn per anställd

Årsmål: 4,9
Utfall: Totalt 5
Mål­­upp­­fyllelse: Delvis
Kommentar: 7/13 stadsdelsnämnder uppfyller målet helt och 6/13 delvis. Utfallet har för-bättrats i jämförelse med föregående år.

---

Skola

Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik i årskurs 3

Årsmål: 93 %
Utfall: –
Mål­­upp­­fyllelse: –
Kommentar: De nationella proven i grund- och gymnasieskolan har ställts in med anledning av pandemin.

---

Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i årskurs 3

Årsmål: 93 %
Utfall: –
Mål­­upp­­fyllelse: –
Kommentar: De nationella proven i grund- och gymnasieskolan har ställts in med anledning av pandemin.

---

Andel elever i årskurs 8 som känner sig trygga i skolan

Årsmål: 87
Utfall: Totalt 78 %, varav kvinnor 74 %, män 84 %
Mål­­upp­­fyllelse: Delvis
Kommentar: Förbättrat resultat i jämförelse med 2019, framför allt för pojkar. Trots det förbättrade resultatet är utfallet långt ifrån det uppsatta målet.

---

Andel elever som är behöriga till nationella program, exklusive nyinvandrade och elever med okänd bakgrund

Årsmål: 94 %
Utfall: Totalt 91,7 %, varav kvinnor 92 %, män 91,4 %
Mål­­upp­­fyllelse: Delvis
Kommentar: Resultatet har förbättrats både för flickor och för pojkar.

---

Andel gymnasieelever som slutfört utbildningen inom tre år med examen

Årsmål: 77 %
Utfall: –
Mål­­upp­­fyllelse: –
Kommentar: Utfall kan inte anges. Skolverket redovisar inte resultat totalt för nationella program 2020.

---

I Stockholm får människor i behov av stöd insatser i tid präglade av hög kvalitet, evidens och rättssäkerhet